Plogpatrullen nöter gummi
Sigtuna. Snöröjningen är kanske spektakulärast, tio 18-metersekipage som plogar i formation är onekligen mer iögonenfallande än en slamsug som spolar rent en brunn. Fältavdelningen på Arlanda lägger dock antagligen större delen av sin tid på att hålla rent på flygplatsen. En återkommande uppgift är att städa bort så kallat ”fod” (foreign object debris, ungefär ”främmande skadliga föremål”).
– Vi städar varje uppställningsplats en gång per dygn, säger Magnus Lindner, utbildningsledare på Swedavia Operations avdelning Airside.
Arbetet är regelstyrt och väl kontrollerat. Fyra gånger per dag inspekteras ytorna, allt ifrån rullbanor, taxibanor och plattor.
– Man ser om allt är OK när det gäller skyltar, dagermarkeringar landningsbanor taxibanor, rampytor, viltkontroll samt om det ligger ”fod” någonstans, förklarar Magnus Lindner.
Det gäller att hålla rent och servicegrupper om fyra personer ger sig på smutsen med sopsugmaskiner, dispenseranläggningarna, det vill säga tankanläggningarna som finns vid varje gate (totalt 55 stycken) och vid varje uppställningsyta (18 stycken), spolas/sugs dessutom rena med slamsugbil varje vecka.
Förutom den dagliga städningen av gater och andra ytor måste staketen hållas i trim, gräsytorna klippas, sly röjas, beläggningsskador lagas och transportvägarna skötas.
– Vi på Airside har totalt fyra mil vägar och lika mycket staket att hand om, säger Ingemar Österlind, fälthållningsansvarig och driftschef.
Vägar, parkeringar och ytorna vid flygplatsens angöringsområde är Landsideavdelningens ansvar.
De 18 meter långa PSB-maskinerna, det vill säga de sopmaskinekipage byggd av Schmidt med en Volvo A25 framända och försedda med både plog, sop och blås, gör nytta även sommartid. Swedavia utför kontinuerliga våtfriktionsmätningar på landningsbanorna, har friktionsvärdet försämrats lägger man ut ett tunt vattenlager och låter sedan en PSB-maskin köra sakta över banan för att nöta bort de gummiavlagringar som uppstått när flygplanen bränt däckgummi vid landningarna.
– Vi tycker att vatten och mekanisk bearbetning fungerar tillräckligt bra, kemiska medel löser upp gummit, men de löser upp tätfogarna också, säger Ingemar Österlind.
Gräsklippningen kräver stora resurser och Airside har två Spearhead gräsklippare på 8,2 meter (åtta meters arbetsbredd).
– Vissa somrar när väderleken är sådan att gräset växer fort är det i princip ett heltidsgöra från vår till höst, säger Magnus Lindner.
Hjullastarna får inget sommarlov de heller, sommartid används de för att flytta material med skopa och gaffel, sålla jord, röja sly med röjningsaggregat samt klippa gräs (med de minsta hjullastarna)
Airsides fyra man starka dagermarkeringsstyrka är sysselsatt året runt med att tillverka och förse alla banor, vägar och terminaler med skyltar. Även detta jobb är en evighetssyssla.
– Dagermarkeringarna nöts, vi använder vattenbaserad färg och sopning med stålborst nöter bort markeringsfärgen, därför kan till exempel banmarkeringarna behöva målas om tre gånger på en sommar, säger Magnus Lindner.
Han räknar med att alla markeringar målas om minst en gång om året.
– Vi prioriterar landningsbanorna först, sedan målas taxningslinjer och säkerhetslinjer på ramper samt övriga väglinjemarkeringar.
Airside ligger inne på säkerhetskontrollerat område och alla anställda måste gå igenom Arlandas säkerhetskontroll för att ens få sätta sin fot på jobbet. Ändå är Airside en av få svenska arbetsplatser där det går an att vara beväpnad, en heltidsanställd huvudskyddsjägare ska se till att Arlanda hålls fritt från vilt. Till sin hjälp har huvudskyddsjägaren ytterligare fem adekvat utbildade personer som kan hoppa in som skyddsjägare vid behov.
– En skyddsjägare följer varje grupp som jobbar, säger Ingemar Österlind.
Staketen är drygt två meter höga och toppas av taggtråd, det finns dessutom markstaket som går en bra bit ner i marken för att göra det svårt för vilt att gräva sig in. Ändå tar sig en del nyfikna varelser in, några olycksaliga harar har dykt upp på landningsbanan, en riktigt målmedveten räv klarar uppenbarligen också att klättra över stängslet, berättar Ingemar Österlind.
– Men det handlar mest om fågelpopulation.
När det gäller fåglar är det sällan det smäller mer än i luften, jägarna ska framförallt skrämma iväg fågel. Oftast används skrämskottspistol och innan skottet går måste trafikledningen informeras.
– Viltskydd handlar till största delen om förebyggande arbete. Där en del av arbetet är att göra närmiljön på flygplatsen så ogästvänlig som möjligt för vilt.
Fotnot: På vintrarna är det jakten på snö som gäller, läs mer här (klicka på länken).
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.