Dyrköpta intäkter
Pengar kostar ofta för mycket. En gammal sanning som inte minst finansministrar borde tänka på lite oftare.
Volvo räknar med att förbättra konkurrenskraften genom att avsluta tillverkningen av Renaultlastbilar i Turkiet.
Hög skatt på alkohol ökar hembränning och smuggling, hög skatt på boende minskar bostadsbyggandet och ger grogrund för en svart hyresmarknad, hög skatt på tjänster minskar sysselsättningen och är närmast en förutsättning för en svart arbetsmarknad. Det känns allt för ofta som om man måste vara finansminister för att inte inse sambanden.
Ett av de mer omdiskuterade inslagen i dagens omfattande flora av beskattningsbara företeelser är de så kallade 3:12-reglerna. Dessa reglerar beskattningen av ägare till fåmansföretag, ofta småföretag och den absolut vanligaste formen bland maskinentreprenörer.
Det förkättrade regelverket har återigen tagit några kliv uppåt på småföretagarnas missnöjeslista sedan regeringen bland annat föreslagit att företagens ägare måste ta ut väsentligt högre lön för att kunna ta ut utdelning som inkomst av kapital. Förslaget har mött massivt motstånd även från andra delar av samhället, men om regeringen inte velat lyssna på kritiken tidigare kan det kanske vara dags nu när resultatet av en Skop-undersökning nyligen presenterats.
Bland annat visar undersökningen att var sjätte företagsledare skulle tvingas minska antalet anställda om förslaget går igenom. En tredjedel av de företag som svarat på undersökningen anser att det är helt omöjligt att klara de nya lönekraven. Ytterligare 20 procent säger att det nog kan fungera, men med stora problem som följd.
Många småföretag har svag eller obefintlig lönsamhet, men en god potential för framtida framgångar. En lösning som kan skynda på en positiv utveckling är att förstärka organisationen med nyckelpersoner som i stället för marknadsmässig lön får köpa in sig i företaget och dela både vinst och risk. Regeringens förslag omöjliggör i praktiken en sådan lösning. Samtidigt hävdas också att den tänkta nyordningen kommer att avsevärt försvåra generationsväxlingar och minska viljan att över huvud taget driva småföretag.
Vad regeringen räknar med att vinna på att skapa ett problem som växer i takt med antalet anställda i företaget står höljt i dunkel. Helt klart innebär förslaget ytterligare ett tillväxthinder med stor risk för uppsägningar och närmast en garanti för uteblivna nyanställningar.
Lagrådet sågade förslaget redan i våras. Näringslivsorganisationer har samma uppfattning och nu visar undersökningen att även företagarna ger tummen ner – vilket knappast någon är förvånad över.
Regeringens ambitioner att öka viljan att arbeta har varit lovvärda, men vad gäller åtgärder som främjar nyanställningar är förslagen betydligt färre. När de officiella arbetslöshetssiffrorna landar på närmare 400 000 personer känns det rent befängt att vidta åtgärder som direkt riskerar att höja den siffran ytterligare.
Pengar kostar ofta för mycket. En gammal sanning som inte minst finansministrar borde tänka på lite oftare.