Betong kan ersätta kreosotsliprar
– Vår nya betongsliper kan ersätta den hälso- och miljöfarliga kreosotimpregnerade träslipern inom ett år, säger Fredrik Holst, vd för Abetong.
Efter två års tester i en provsträcka har nu Abetong patentsökt en betongsliper som ska kunna ersätta den hälso- och miljöfarliga kreosotimpregnerade träslipern i spår.
Kreosot har använts för att impregnera trä sedan 1800-talet. Ämnet är dock klassificerat som cancerframkallande och användningen begränsades på 1980-talet. I dag används ämnet främst i järnvägssliprar, el- och telefonstolpar.
Årligen läggs mellan 40 000 och 120 000 kreosotimpregnerade sliprar ut, till stor del i samband med utbyten av uttjänta sliprar. En nyimpregnerad träsliper innehåller 5-7 kilo kreosotolja varav 80 procent lämnar slipern under användningstiden, enligt Trafikverkets bedömning. Den kreosot som hamnar i banvallen bryts till stor del ned, men vissa beståndsdelar finns kvar och begränsar möjligheterna att återanvända grus- och stenmaterialet i banvallen.
Trots riskerna har de kreosotimpregnerade träsliprarna en oerhört stark ställning av flera skäl. Ett är att Kemikalieinspektionens bedömning är att alternativ som betong och stål är ännu sämre. Motiveringen är att de alternativa materialen kräver mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera. Kemikalieinspektionen anser därför att alternativen med stor sannolikhet skulle leda till större klimatpåverkan, större utsläpp av PBT-ämnen (uppstår vid all slags förbränning – exempelvis antracen) och medföra många praktiska nackdelar.
Ett annat skäl är att en järnväg kräver liknande styvhet längs hela spåret för att undvika att dynamiska krafter framkallas när tåget passerar. Därför är det klart olämpligt att blanda trä- och traditionella betongsliprar längs en och samma bansträckning.
I praktiken betyder det att uttjänta träsliprar enbart kan ersättas med nya av trä vid underhållsarbeten – än så länge.
Ett tredje är ekonomin. Generellt gäller att de banvallar där kreosotimpregnerade träsliprar oftast används har en sämre kondition än sträckningar med betongsliprar. Ett utbyte av samtliga träsliprar mot vanliga betongsliprar, blir därför kostsam eftersom det oftast även kräver att banvallen byggs om.
Nu hävdar dock Abetong att de, efter fyra års utvecklingsarbete, tagit fram en produkt som både lever upp till miljökraven och som kan placeras slumpvis i existerande träsliperspår utan att banvallen får ökad belastning med påföljande instabilitet för spåret.
– Den stora tekniska utmaningen har varit att dels fastställa vilka strukturella egenskaper som en träsliper har och dels hur man kan matcha dem med en betongprodukt, säger Rikard Bolmsvik, som lett utvecklingsarbetet.
– Dagens specifikation för träsliprar ger inga lastkapacitetskrav eftersom varje träsliper är unik. Vi löste detta genom provning av enskilda träsliprar av varierad kondition samt genom att genomföra mätningar i träsliperspår och på så vis definierade vi vilka egenskaper som en träsliper har. Simuleringar av tågpassage med teoretiska beräkningsmodeller har gett besked om hur en betongsliper ska utformas för att inte störa befintlig lastupptagningssituation i befintliga träsliperspår, säger Rikard Bolmsvik.
En framtagen prototyp har redan placerats längs en teststräcka som varit i drift under två år och resultaten är så positiva att en patentansökan nu skickats in samtidigt som företaget planerar en slutlig provsträcka tillsammans med Trafikverket.
Tillverkaren lyfter också fram att de livscykelanalyser Trafikverket gjort av den nya betongslipern visar att den är miljömässigt godkänd och ett bra alternativ till den kreosotimpregnerade träslipern.
Och faktum är att det börjar brinna i knutarna i jakten på alternativ som inte innehåller kreosot. I EU har i och för sig inget formellt förbud mot ämnet fattats, men omvänt gäller att kreosot får användas fram till våren 2018.