Boliden. Sommaren lyser med sin frånvaro i Boliden i slutet av juli.

– I morse var det tre grader varmt och dimma, det kändes som september, säger Nicklas Lundqvist, vd på Renfors Åkeri AB.

Han sitter i en av företagets lastbilar och styr mot Maurliden, sex mil ifrån Boliden i norra Västerbotten.

Gruvföretaget Bolidens anläggning i Maurliden är en av de gruvor åkeriet sköter transporterna åt, de andra är Björkdalsgruvan samt Bolidengruvorna i Kristineberg och Kankberg.

Turen till och från Maurliden tar ganska exakt två timmar, och varje bil kör fyra vändor per dag. Nicklas Lundqvist kör mjukt och försiktigt och ser till att hålla en jämn fart på den gropiga vägen.

– Det gäller att inte växla mer än man behöver, det tar onödigt bränsle.

Med åren har han lärt sig att låta lasten bromsa farten och att dra ut allt som går ur växlingen.

– Man kan spara tio procent om man kör på rätt sätt, det försöker vi få alla förare att lära sig också och det är lätt att se vilka som är skickliga på det och vilka som behöver mer utbildning.

Malmen transporteras från gruvorna till Bolidens anrikningsverk i Boliden. Där tippas lasten smidigt av ner i en ficka. När ekipagets båda korgar åter är i upprätt läge hoppar Nicklas Lundqvist ur för att kontrollera att inga stenar hoppat ut på vägen.

– Då kan det bli punktering för nästa bil och det kan ju klassificeras som onödigt, ler Nicklas Lundqvist, som äger Renfors Åkeri tillsammans med sina två bröder.

Brödernas farfar grundade åkeriet i Renfors, någon mil utanför Boliden, i slutet av 1920-talet. Skalan var betydligt mindre då, fordonsparken bestod av en enda lastbil som transporterade grus, virke, ved och kol. Samt malm förstås, Skelleftefältets gruvor har närt flera generationer Lundqvistare vid det här laget.

– Det har alltid varit malm, säger Nicklas Lundqvist.

Hans far och dennes kusin tog sedermera över företaget och delade det i två delar, och 1989, när Nicklas och hans två bröder tog steget in i firman, vilade verksamheten på sex lastbilar.

– Då körde vi också kyl- och frysvaror, säger han.

I dag har firman 36 lastbilar, ett 25-tal entreprenadmaskiner och 96 anställda.

– Åkeridelen står för 70 procent av omsättningen och entreprenadsidan för 30, säger Nicklas Lundqvist.

På åkerisidan dominerar malmtransporterna, firman utför dock också tunga specialtransporter.

– Vi har tre jumbotrombontrailrar och kör utdragbart långgods som betongelement, takstolar och rör över hela landet, säger Nicklas Lundqvist.

Specialtransporterna står för ungefär fem procent av åkeriverksamheten.

– Det är rätt lagom, vi vill inte satsa mer på specialtransporter i nuläget, det finns för många aktörer och prisbilden är pressad, säger Nicklas Lundqvist.

Malmtransporterna är betydligt mer omfattande, totalt kör firman fyra miljoner ton malm per år.

– Det blir mååånga lastbilslass, ler Nicklas Lundqvist.

Malmfrakten utförs i tvåskift och i vissa delar av verksamheten kör man alla årets dagar.

– Det gäller främst underjordsverksamheten, annars är det måndag till fredag, säger Nicklas Lundqvist.

Firman är hyfsat demokratisk och rejält nationalistisk när det gäller fordon, hälften av de 36 lastbilarna är Volvo, den andra hälften Scania.

– Vi var länge ett renodlat Volvoåkeri, men nu tycker vi det ska vara så, då kan man följa upp och jämföra de olika bilarna. Sen finns det ju två läger bland förarna, och då har vi en bil för alla.

Bilarna är ungefär lika stora, med motorkraft på 480-560 hästkrafter. Frakterna sliter hårt på utrustningen, malmen man transporterar är upp till en meter i diameter.

– Vi byter ut bilarna när det har gått 4-5 år och då har vi nog hunnit byta flak ett par gånger, säger Nicklas Lundqvist.

Släpen är femaxliga och har en totalvikt på 40 ton. Både släp och bilar är målade i åkeriets egen gröna färg och försedda med en skräddarsydd sidotippad korg, tillverkad av Sekå i Storkågeträsk.

– Korgarna är byggda efter våra önskemål och vi ville ha dem lätta och hållbara, säger Nicklas Lundqvist.

Korgarna på lastbil rymmer cirka 14 kubikmeter och de på släpen 20.

– Det blir närmare 50 ton per lass, säger Nicklas Lundqvist.

Korgarna är täckta eftersom returlassen består av sand, en restprodukt som hämtas på anrikningsverket och används för att fylla ut i gruvorna.

– Det är en rullande åtgång på sand och vi har full beläggning på returtransporterna, säger Nicklas Lundqvist.

Boliden har sedan länge dispens för transporterna, och Renfors Åkeri kan därför köra med 72 tons bruttovikt i stället för de gängse 60. Nicklas Lundqvist tycker att det fungerar, vägarna är också i ett någorlunda skick anser han.

– Vägunderhållet är eftersatt på många ställen, det är gropigt och spårigt, men vissa delar av sträckan har renoverats och vi har något av en ”direkt-linje” till Svevia när vi ser att det behöver sandas eller snöröjas.

Att bilarna sedan skakar sönder är inget att yvas över anser han.

– Så är det, men så är det ju i hela landet.

Företaget var länge ett renodlat åkeri, men i slutet av 1960-talet började entreprenadverksamheten smyga sig in.

– Det blev fler såna uppdrag helt enkelt, säger Nicklas Lundqvist.

I dag består åkeriets ”gula” sida av fem grävmaskiner, fem dumprar, 15 hjullastare samt en grävlastare och en väghyvel.

– Vi använder hjullastarna för att lasta all malm vi fraktar, vi har också ett par hjullastare som sköter upplagshanteringen på anrikningsverket i Boliden, en av dumprarna spolar salvor under jord i Kankbergsgruvan, de övriga utför interntransporter på smältverket på Rönnskär och väghyveln och grävarna använder vi på olika serviceuppdrag.

Företaget har åtagit sig rena entreprenaduppdrag, men just nu ligger den verksamheten nere.

– Man ska väl inte gapa över för mycket, konstaterar Nicklas Lundqvist.

Det var många år sedan åkeriet flyttade från Renfors till Boliden, där man numera har både kontor och en väl tilltagen industrifastighet. I det rejäla garaget arbetar tre heltidsanställda mekaniker med att ta hand om lastbilar, maskiner och redskap.

– Men vi gör lite ”tvärsemot” alla andra, oljebyte och service sker på märkesverkstad medan vi tar hand om de tyngre reparationerna själva, säger Nicklas Lundqvist, som gläds åt att ha en högt kvalificerad verkstadsstyrka på plats i Boliden.

– Det blir helt enkelt bäst så.

Firman har vuxit rejält under de senaste 20 åren, och det har blivit allt svårare att hitta förare av det rätta virket.

– Det har blivit mer och mer bekymmer, det är tunga transporter och även om ingen är världsmästare direkt måste man tänka sig för, det puttar på rätt bra i utförsbackarna och man måste vara med i matchen, säger Nicklas Lundqvist.

Själv började han arbeta i firman direkt efter gymnasiet och han tog över vd-posten efter sin mor vid 22 års ålder.

– Jag tänkte egentligen bli ingenjör, men jobbmarknaden i början av 1990-talet såg inte så ljus ut, så jag började i åkeriet i stället.

Renfors Åkeri omsätter i dag ungefär 120 miljoner kronor.

– Det är inget självändamål att växa, det har det aldrig varit, säger Nicklas Lundqvist.

Konkurrensen är och har alltid varit hård, uppger han.

– Vi har tagit för oss av marknaden, det har funnits många aktörer, men vi har väl lyckats vara bättre.

Nicklas Lundqvist tror att företagets strävan att hålla en hög servicegrad har varit avgörande i kampen om uppdrag.

– Om någon ringer mitt i natten så gör vi allt för att lösa problemet.

Det kräver mycket jobb, men företaget har lyckats vara kostnadseffektiva i en tid då priserna varit pressade.

– Betalt får man inte, det tar man, konstaterar Nicklas Lundqvist.

– Vi har vårt lilla koncept och håller oss till det. 

I detta lilla koncept ingår bland annat att standardisera utrustningen, så att alla korgar och släp är likadana.

– Måste en korg lagas är det bara att ställa av den och lyfta på en annan. Det gäller också att ha rätt upplägg på saker och ting, man måste vara sammantrimmade så att alla vet vad de ska göra. Då funkar det.

———————————————————————————————Entreprenadbranschens egen tidning!

Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.