Verklighet som statistik
Om alla företag får en skattesänkning motsvarande knappt tio procent på en lönesumma upp till tre miljoner kronor kan det ge mer än 75 000 jobb inom tre år.
Nej, den allmänna bilden är att det nästan bara varit regn och kyla. Någon klagade häromdagen på att det över huvud taget inte gått att se midnattssolen i Kiruna i år.
Då är det intressant att statistiken säger något helt annat. Sett i ett längre perspektiv har det nämligen funnits ett fåtal riktigt kyliga somrar som drar ner medeltemperaturen. I det korta perspektivet har årets sommardagar bjudit på så mycket moln och regn att dagarna visserligen varit kyligare än normalt, men samtidigt har värmen hållits kvar under molnen och gjort nätterna varmare.
Sammantaget blir det statistiskt sett en sommar som ligger väldigt nära normalsommaren. Det är dock en klen tröst för den semesterfirare som föredrar värme under de ljusa timmarna. Men om igen. Med statistikens hjälp är det lätt att bevisa att den som står med ena handen i isvatten och den andra i kokande vatten egentligen mår ganska bra.
En av sommarens primära uppgifter är att medverka till att semesterlediga människor får en välbehövlig chans att ladda batterierna. Allra bäst gick det nog 6 juli då Sverige, enligt statistik från SMHI, utsattes för 12 224 blixtar, vilket borde vara tillräckligt för att ladda upp hur kraftfulla batterier som helst.
Huruvida det fanns med någon snilleblixt i attacken från vädrets makter förtäljer inte historien, men raka motsatsen presenterades häromdagen av regeringen då utredningen om så kallade nystartszoner överlämnades till finansministern. Normalt sett förordar regeringen en neutral skattepolitik utan undantag som skapar orättvisor och försvårar administrationen. Som en blixt från klar himmel kom nu ett förslag som på ett allvarligt sätt sätter konkurrensneutraliteten ur spel genom att ge skattelättnader till företag med en viss del anställda som bor i ungefär 30 områden med utpekat låg sysselsättning, låg utbildning och många mottagare av socialbidrag. Tanken att sänka företagsbeskattningen i den typen av områden är i och för sig helt rätt, men motsvarande skattesänkningar borde göras överallt.
Alla åtgärder som sätter konkurrensen ur spel är direkta hinder för sund företagsamhet och därmed även för tillväxten. Tanken är att förslaget ska träda i kraft 2014. Förhoppningsvis anlitas i stället en lämplig maskinentreprenör med uppgift att begrava förslaget under åtskilliga ton sten och grus.
Om regeringen verkligen värnar om den svenska företagsamheten är det betydligt bättre att gå på Företagarnas linje som vill komma till rätta med företagens största hinder för tillväxt, nämligen skatten på arbete och de höga arbetsgivaravgifterna. Om alla företag får en skattesänkning motsvarande knappt tio procent på en lönesumma upp till tre miljoner kronor kan det ge mer än 75 000 jobb inom tre år, hävdar företagarna. Dessutom är det en modell som undviker såväl ytterligare regelkrångel som gränsdragningsproblem.
Även om optimismen kan vara lite i överkant är det med stor säkerhet en modell som ger avsevärt fler jobb än den galna tunna som regeringen är på väg att hoppa ner i.