Fordonsfestival med mersmak
Gruskalle från 1966 och en replik av det första lok som togs i drift i Sverige 1853 hörde till det ögongodis som serverades de runt 2 000 besökare som lockades till premiären av Eskilstunas fordonsfestival.
3
Bilder
Banddragaren Cat Fifteen från 1932, med vikten 2 650 kg och sina 26 hästkrafter fick transporthjälp av den betydligt yngre Scania L56 från 1965.
En historisk kraftsamling var ledordet när tunga fordon och maskiner från förra sekelskiftet fram till modern tid samlades för Eskilstunas Fordonsfestival som arrangerades för första gången 30 juni i år. Ett sätt att beskriva de drygt 40 fordonen kan vara att de tillsammans, enligt arrangörerna, väger 306 350 kg, har sammanlagt 4 742 hästkrafter och uppnår den aktningsvärda åldern 2 441 år.
Efter en långsam fordonsparad från Munktellmuseet i centrala Eskilstuna samlades fordonen på Volvo Construction Equipments democenter strax utanför staden. På plats fanns arbetsfordon av vitt skilda slag. Där fanns bland annat entreprenadmaskiner, lastbilar, bussar samt militära och spårbundna fordon
Flertalet fordon var hämtade från de sju muséer som samverkade i evenemanget. Initiativet kom egentligen efter en kartläggning av de museer och samlingar som ingår i Trafikverkets organisation som togs i drift 2010. Bland annat konstaterades då att ingen annan region i Sverige hade fler samlingar av tunga fordon än Eskilstuna med omnejd.
Ett dragplåster var militärfordonsmuseet Arsenalens pansarbandvagn PBV 302 som uppskattningsvis lockade mer än 300 besökare till en provtur.
Bandvagnen togs fram av Hägglunds i början av 1960-talet och valdes framför den amerikanska M113. En finess var att motorn placerades liggande, tillsammans med transmissionen, under golvet långt fram i vagnen. Därmed blev stridsutrymmet ovanligt rymligt, vilket värdesattes mer än de svårigheter som uppstod i samband med exempelvis ett motorbyte. Lösningen med dubbelt skrov gav både ökat skydd och ökad flytförmåga.
För att hålla kostnaderna nere valdes bland annat en färdigutvecklad Volvo Pentamotor på 270 hästkrafter samtidigt som bandaggregatet delvis baserades på komponenter som redan tillverkades i stora serier i fordon, främst avsedda för export.
På utställningsfältet etablerades även ett ålderdomligt vägbygge där stenkrossen från Sveriges Vägmuseum fick god hjälp av en Bolinder Munktelltraktor från 1916, väghyvlar och lastbilar.
Att Munktellmuseet och Volvo BM var rikt representerade var inte oväntat. Bland annat visades Gruskalle, eller mer officiellt Volvo BM DR 631, som introducerades 1966 och med stora hjul, midjestyrning, allhjulsdrift och differentialspärrar beskrivs som världens första serietillverkade dumper. Terrängframkomligheten var något helt nytt och underlättades på mycket sank mark av den så kallade ankgången. Genom att omväxlande svänga höger och vänster rörde sig dumpern på ett sätt som påminner om en ålande människa.
Bolinder Munktell stod för produktionen i samarbete med Lihnells Vagn i Braås. Maskinen vägde cirka 8,4 ton och kunde lasta tio ton. Drivkälla var en BM-motor på 65 hästkrafter. Tio växlar framåt och två bakåt garanterade dragkraften i varje situation. Tipptiden anges till tretton sekunder och sänktiden till tio sekunder.
Östra Södermanlands Järnvägar hade med sig en tidig Volvo-rälsbuss och Lesseboloket från 1891. Munktellmuseet svarade med en ”nytillverkad”, men detaljtrogen replik av ”Förstlingen”, som 1853 blev det första lok som tillverkats och tagits i drift i Sverige.
Från Scania Museet i Södertälje kom bland annat ”Bryggarbilen”, en Scania-Vabis modell 314 från andra halvan av 1920-talet som levererades till Södertälje Bryggeri. Under sina 23 år i aktiv tjänst kördes bilen ungefär 800 000 kilometer – inte minst imponerande med tanke på att chaufförerna hade tillgång till fri dricka.
Tekniska innovationer som luftgummiringar, våtlamellkoppling och kardandrivning lyfte förarmiljön en del. Det gjorde även den nya toppventilsmotorn på 3,5 liter och 36 hästkrafter. Rätt snabbt erbjöds dessutom en än större motor på 50 hästkrafter. Många arbetsuppgifter kunde därmed göras betydligt snabbare än med äldre modeller i och med att topphastigheten nästan fördubblades till 40 km/h.
Ett nytänkande var även växellådan som var direktbultad i motorn.
Eskilstuna Stadsmuseum bidrog med en av festivalens två el-lastbilar som tillverkades av Asea under 1940-talets krigsår. Angiven maxlast är 850 kg och toppfarten cirka 30 km/h.
På plats fanns världens äldsta ännu existerande Volvo PV 831, mer känd som ”Suggan” från första tillverkningsåret 1950. Till vardags står bilen på Musiespårvägen i Malmköping med sin sexcylindriga sidventilmotor på 3,6 liter och 90 hästkrafter. Motorstyrkan kunde definitivt behövas för att förflytta ekipagets 1 750 kg.
Bland de privata samlarna på plats fanns Peter Carlsson med en pietetsfullt renoverad Volvo F88 trailerdragare från 1972, Hans Olofsson Åkeris Scania-Vabis Regent LS71 från 1957 och bröderna Österholms Cat Fifteen banddragare från 1932.
Tanken är att arrangemanget ska bli årligen återkommande, men att man inte ska förbinda sig till en enda plats. I praktiken kan vilken ort som helst som kan nås med Länstrafiken i Södermanland komma ifråga.
Enligt planerna kommer arrangörerna att inom kort göra en utvärdering och fatta beslut om framtiden.