Brett grepp om återvinning
1998 var sista gången det sprängdes vid Rydbokrossen i NCC:s regi. Sedan dess har det bara varit återvinning på dagordningen för den största anläggningen för ändamålet i Stockholm och Uppsala.
2
Bilder
Rydbokrossen.jpg 2. Genom Terex Finlay sorteringsverk återvinner man massor till fyllnadsjord, gräsmattejord, naturmarksjord och planteringsjord.
Rydbo. I försommargrönskan är anläggningen från en utsiktsplats något av en idyll med en konstgjord sjö där änder flockas och Mickel räv svassar iväg ut med strandkanten och bort mot återvunna grusberg.
– Ett lagförslag cirkulerar inom EU som innebär att 15 procent av all nyproduktion ska vara tillverkad av återvunnet material, berättar Lars Gröndahl, chef för Rydbokrossen som sysselsätter 20 personer. På Vågkontoret har Mikael Gratne, reparatör och svetsare ryckt in för att ersätta Linda Berggren som annars håller ställningarna.
– Sedan i påskas råder högsäsong på vår anläggning, säger Mikael Gratne.
Han väger ut lastbilar och ser till att kunderna betalar kontant eller fakturerar. Rydbokrossen är en anläggning främst byggd för att betjäna stora industriella kunder och deras åkare. Lastbilar passerar oavbrutet förbi och i luckan intill kontoret skiftar många olika ansikten. Anläggningen tar ett stort grepp och återvinner asfalt, betong, grus, kross, berg och jord.
– Vi krossar ner till många olika produkter, berättar Lars Gröndahl.
Även ris och stubbar återvinns, flisas och säljs till värmeverk.
Anläggningen återvinner också asfalt som man fräser och kan lägga på skogsvägar. Grus tvättas när en hjullastare 966G tömmer gruset på transportbandet som leder till en tvättrumma, sedan ramlar det ut på ett högtippande transportband och hamnar därefter i en prydlig hög bredvid en vattensamling.
– Därmed dammar inte gruset, ofta ett krav vid byggen i tätbebyggda områden, säger Lars Gröndahl.
Det pågår flera bygg- och anläggningsarbeten liksom projekt inom infrastruktur i huvudstadsregionen och den strategiskt belägna Rydboanläggningen invid motorvägen mot Norrtälje bidrar flitigt med försörjningen av grus- och krossmaterial. Men ballastanläggningen betjänar även villaägarna i Danderyd, Täby, Vallentuna och Åkersberga vilka är kunder att räkna med.
– Det handlar inte om stora mängder men innebär ett tillskott till verksamheten, säger Lars Gröndahl.
När allt läggs ihop så är privatpersoner en stor och viktig kund för Rydboanläggningen.
– Privatpersoner står för cirka fem procent av omsättningen och var sammantaget vår tionde största kund förra året. Men alla privatkunder hämtar inte sitt grus- och krossmaterial med släpkärra.
– Nej, när man behöver lite större mängder så brukar det även finnas behov att köpa frakten av oss. Då blir det hemleverans till trädgården, säger Lars Gröndahl.
De fyra lastmaskinisterna har fullt upp hela tiden. En av dem är Maria Öhlén från G & B Öhléns AB i Sundvall. Hon bor i husvagn mitt i verksamheten på anläggningen, där flera långpendlare valt att ställa sina mobila hem.
– Jag tar emot jord från inkommande fordon, sorterar den och lastar på nya bilar.
Det mesta materialet från branschen återvinns men det finns enligt Lars Gröndahl sådant som inte går att återvinna.
– Målad och tapetserad anläggningsbetong och rivningstegel har egenskaper som gör att vi i dag inte kan återvinna dessa material.
Men det är lönsamt att återvinna, både för tillverkaren och kunden.
Priset på det återvunna blir i genomsnitt 30 procent lägre än för nyproduktion.
– Kvaliteten blir till och med bättre eftersom krossningen resulterar i nya brottytor och nytt nollmaterial vilket innebär att packningsgraden är mycket hög, hävdar Lars Gröndahl.
– Tegel kan bli tjälbrytande och det beror på att det som regel binder fukt, säger Lars Gröndahl.
– Vi vet inte heller vad rivningsbetongen innehåller och därför går den inte att återvinna. Samma sak gäller brädor och därför tar vi heller inte emot dem, säger Lars Gröndahl.
Han tippar att metoderna för återvinning i framtiden kan utvecklas så att fler sorters material kan tas emot. Exempelvis tronar ett berg av stenblock från Norra Länken som ska krossas till användbara fraktioner På nästan femton år har det inte sprängts på Rydbokrossen men nu ansöker NCC Roads om tillstånd att kunna gå 15 meter ner i bergtäkten enligt miljöbalken för bergtäkts- och återvinningsverksamhet vid Rydbokrossen. Ansökan avser en verksamhetstid på 20 år och omfattar uttag och krossning av totalt fem miljoner ton berg med en årlig produktion av 500 000 ton.