Nyheter i massor – många bra
Låt utställarna lägga pengarna på sina montrar och låt Maskinexpo bli den folkfest Stoxa och branschen förtjänar.
Janus har också varit den man vänt sig till vid nystarter, exempelvis sådd, skörd, barnafödande – och barns uppväxt.
Vi har nyligen sett ett barn födas – en födsel som inte var helt smärtfri, mest för att föräldrarna inte är överens om barnets uppfostran. Samsynen sträcker sig ungefär så långt som att vaggan är sällsynt vacker och har alla förutsättningar för att hänga med under lång tid med vissa smärre justeringar. Madrassen är lite för mjuk och vällingen lite för klumpig och fadd i smaken. Dessutom är bilstolen lite för komplicerad, vilket gör förflyttningarna onödigt långsamma.
Däremot sitter leksakerna klockrent. Hur mycket som helst att titta på, känna på, öppna, stänga och knäppa på. När till och med Janus kompisar bland vädergudarna visade upp sin bästa sida blev urpremiären av Maskinexpo på Stoxa någonting utöver det vanliga – i flera avseenden.
Jag trivs i mässmiljön, en svåröverträffad modern torghandel där stolta säljare visar upp sina produkter och tjänster för intresserade och kunniga köpare som kan gå runt, prata och jämföra. Här är det verkligen Euphoria.
Vetskapen om att utbudet av maskiner och utrustningar aldrig varit större skapade enorma förväntningar, förväntningar som sannerligen inte kom på skam. Jag har aldrig sett en bättre mässa på svensk mark – egentligen ingen annan stans heller eftersom Maskinexpo är nedskalad till svenska behov och förhållanden. Men evenemanget kan göras ännu bättre – om alla talar samma språk. Detaljproblem är till för att lösas.
Svåraste nöten blir förmodligen trafiken. I reklamen talas om tio minuter från Arlanda. Det fanns de som pratade om två timmar.
Torftig och dyr mat. Nittio riksdaler för en hamburgare – för att inte tala om dryckespriserna – gjorde att många talade om ocker. Men priser och utbud justeras lätt till nästa gång.
Höga taxipriser. En resa från Arlanda till Stockholm city kostar en femhundring. Från Stoxa några kilometer därifrån slutar notan på 1 300 kronor. Besökare valde därför att hellre förlusta sig i staden i stället för ytterligare en dag på mässan.
Långa avstånd på mässområdet. Vissa utställare pratade om överfullt i montern under halva dagen och tomt resten. Fler entréer borde lösa den knuten. Minitågen var populära, men löste inte spridningsproblemet. Ikeaslingorna i sig var lättöverskådliga och gjorde det lätt att navigera.
Instabil grund. Nu finns facit. Åtgärda marken eller klarlägg var maskiner inte kan stå utan markskydd.
Betald entré. Egentligen något självklart, men svensk tradition gör att kostnaderna till stor del vältras över på utställarna via deras inbjudna gäster. Resultatet blev bland annat färre aktiviteter i och runt montrarna, mindre feststämning och en spricka mellan arrangörer och många utställare.
Eftersom biljettintäkterna ograverat skulle användas till annonsering i etermedia har vi möjligen också fått en antydan om vad som fungerar bäst. Jämfört med förra årets traditionella utskick av biljetter blev det ett bortfall på nästan 6 000 besökare.
Den snabba slutsatsen är given: låt utställarna lägga pengarna på sina montrar och låt Maskinexpo bli den folkfest Stoxa och branschen förtjänar.