Korten måste upp på bordet
Trafikflödet är inte allt när man ska beräkna vilken miljöpåverkan infrastruktur får. Hur man bygger, driftar och river inverkar också, och forskare framhåller nu vikten av att ha alla kort på bordet när planeringen sker.
2
Bilder
Hur, var och med vad man bygger ett infrastrukturprojekt påverkar, något som ofta glöms bort när livscykelanalyserna görs. Bilden är från bygget av Citytunneln i Malmö. Foto: Ulrika Andersson. Hur, var och med vad man bygger ett infrastrukturprojekt påverkar, något som ofta glöms bort när livscykelanalyserna görs. Bilden är från bygget av Citytunneln i Malmö. Foto: Ulrika Andersson.
När ett beslut tas om att en väg, en tunnel eller en järnväg ska byggas måste man i många fall göra någon slags beräkning av hur det man bygger kommer att påverka miljön. När detta görs, till exempel i en livscykelanalys, tas ofta bara trafikflödet i beaktande. Infrastrukturen påverkar dock miljön även under bygg- och driftsskedet.
– Det kan handla om vilka material man väljer, var man väljer att placera konstruktionen och hur man bygger den, säger Sofiia Miliutenko, doktorand på avdelningen för Miljöstrategisk analys på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Förutom att det saknas viktiga delar i de livscykelanalyser som görs spretar siffrorna ofta, och det är inte alltid självklart vad det är man ska mäta och hur.
– Man får ofta en siffra för mängden koldioxid per kilometer men det säger inget om vad man räknat på, vad som kommer från trafiken, vad som kommer från materialval etcetera. Risken finns att den som vill kan få siffrorna att peka åt ett visst håll, det kan få en olycklig effekt för beslutet, säger Sofiia Miliutenko.
Hon har i sin licentiatavhandling försökt hitta sätt att inventera alla olika delar i ett infrastrukturprojekt och räkna ut vilken miljöeffekt de får.
– Sen måste man göra en samlad bedömning, men jag ville bidra till att processen blir mer transparent, så att man får fler argument för det alternativ man sedan väljer, både när det gäller trafikflöde, material, byggteknik och placering.
Med alla kort på bordet blir det lättare att göra ett ansvarsfullt val. Sofiia Miliutenko har i sitt arbete bland annat tittat på energianvändning och utsläpp av växthusgaser under byggnation, drift, underhåll och rivning av väginfrastruktur. Syftet är att göra det lättare att se vad som påverkar miljön och hur mycket, så att man sedan kan välja det lämpligaste alternativet.
– Vet man vad som gäller till exempel för en viss tunnel kan man se om man kanske måste se över ventilationen eller belysningen, det kan också handla om att välja betong eller asfalt som tillverkats på ett miljövänligare sätt.
I sin avhandling har hon också sett på vilka olika typer av tunnlar som påverkar miljön mest.
– Betongtunnlar påverkar mer än bergtunnlar, men det innebär ju inte att man alltid kan välja en bergtunnel, ibland måste man till exempel bygga en betongtunnel för att skydda ett känsligt område, då blir det en slags ”trade-off” där man får väga ett miljövärde mot ett annat.
Hon har också utrett skillnaden mellan återvunnen och återanvänd asfalt.
– I Sverige ser man ofta ingen skillnad mellan de två, och kallar båda ”återvunnen”.
Enligt Sofiia Miliutenko vinner man inte särskilt mycket i miljö på att använda krossad gammal asfalt i obundna lager, det vill säga återanvända den.
– Då är den återvunna asfalten, som tillverkas av gammal asfalt på en asfaltfabrik eller på plats, betydligt bättre.
Hon konstaterar att drift av vägar och produktion av byggnadsmaterial är nyckelfaktorer när det gäller att minska utsläppen och energianvändningen under infrastrukturens hela livslängd.
– Det måste man ta hänsyn till när man tar beslut om infrastruktur.
Sofiia Miliutenko berättar att livscykelanalyser sällan görs i dag och i sådana fall sent i processen. Transportplanering i tidiga skeden koncentreras oftast på frågor kring trafikflödet. Inom en snar framtid tror hon dock att bättre, transparentare och fullständigare livscykelanalyser finns med i transportplaneringen.
– Det blir allt mer på agendan, både i Sverige och i EU, man kan till exempel tänka sig att de kommer med i miljökonsekvensbeskrivningarna, det sker bara undantagsvis nu.
Metoderna är under utveckling men Sofiia Miliutenko hoppas att det snart ska vara en självklarhet i all transportplanering.
– Jag arbetar just nu i ett projekt för att implementera livscykelanalyser i den tidiga planeringsprocessen för transportinfrastruktur (inklusive vägar, broar och tunnlar).