Billiga bönder – ett hot?
Vem kan konkurrera i snösvängen med en bonde? Jordbrukare som slipper fordonsskatt och får bränslet billigare? Eller hur är det egentligen med den saken? Entreprenad reder ut frågan.
2
Bilder
Snäll. Antalet bönder som orättmätigt utnyttjar de fördelar de får i sin jordbruksverksamhet för att sno åt sig entreprenaduppdrag är enligt myndigheterna försvinnande litet. Snäll. Antalet bönder som orättmätigt utnyttjar de fördelar de får i sin jordbruksverksamhet för att sno åt sig entreprenaduppdrag är enligt myndigheterna försvinnande litet.
Rättvisa förutsättningar är grunden för en sund konkurrens. Men hur sund är konkurrensen när det gäller exempelvis snöröjning? Envisa rykten gör gällande att exempelvis bönderna åtnjuter en rad fördelar som de kan utnyttja för att sedan lägga bud som entreprenörer inte har en chans att matcha.
Men stämmer det? Vi kan börja med frågan om fordonsskatt. En maskin som används ”så gott som uteslutande” för jordbruks- eller skogsbruksändamål slipper vägtrafikavgiften på 65 kronor om året och behöver inte heller betala fordonskatt. Det sistnämnda slipper dock även entreprenadmaskiner så länge de inte transporterar gods på väg. Undantag gäller för ett motorredskap klass I där skatten är 1 000 kronor per år.
Jordbruksmaskinerna har rätt att transportera gods på väg för sin egen verksamhet, men formuleringen ”så gott som uteslutande” ger dem också rätt att under högst tio procent av den totala användningstiden utföra andra uppdrag, som till exempel att röja snö åt en kommun och forsla bort den på en tillkopplad släpvagn. Jordbrukaren har rätt att utföra detta arbete utan att betala fordonsskatt vare sig för maskinen eller för släpvagnen, som dessutom inte behöver vara vare sig besiktad eller registrerad. Ekipaget omfattas inte heller av reglerna för överlast.
En entreprenadmaskin som klassats för att få transportera gods på väg med en tillkopplad släpvagn har inte samma fördel.
– Väger maskinen tio ton kan det handla om en skatt på 9 000 kronor om året, till detta kommer släpvagnen som ska vara registrerad och beskattas med kanske 5 000 kronor om året, säger Ulf Båsjö, rättslig expert på Skatteverket.
Han uppger att Skatteverket inte gör några kontroller för att se hur jordbrukarna använder sin tid och om någon eventuellt överskrider de tillåtna tio procenten.
– Det är polisens jobb och det är ofta väldigt svårt att avgöra, då måste man stoppa samma lantbrukare flera gånger. Vi har inte sett det som ett problem.
Inga överträdelser har hittills kunnat konstateras och Ulf Båsjö uppger att entreprenadbranschen inte heller hört av sig med klagomål.
– Däremot har åkeribranschen pekat på risken att flera jordbrukare går ihop och tar på sig ett uppdrag och att de på så sätt konkurrerar ut åkerierna. Men vi har inte kunnat hitta att det faktiskt hänt i verkligheten.
När det gäller drivmedel har jordbrukarna vissa rättigheter som entreprenörer saknar. Varje kubikmeter bränsle är behäftad med olika typer av skatter och för varje kubikmeter bränsle tillkommer därför i dagsläget dels koldioxidskatt på 3 100 kronor och en energiskatt på 1 566 kronor per kubikmeter bränsle. Den sammanlagda skattesumman blir därför 4 666 kronor per kubikmeter bränsle (det vill säga 4 kronor och 66 öre per liter) och summan ska betalas oavsett om man är jordbrukare eller entreprenör.
Den som använder bränslet i jordbruksverksamhet kan dock sedan ansöka om att få tillbaka 2 100 kronor av koldioxidskatten vilket innebär att de i så fall bara betalar 2 566 kronor i skatt per kubikmeter bränsle (vilket motsvarar 2 kronor och 56 öre per liter).
Detta innebär alltså att jordbrukare, om de ansöker om att få tillbaka pengar, bara betalar drygt hälften (54 procent) av den skatt entreprenörerna får betala.
Enligt reglerna får jordbrukarna bara använda det avdragsgilla bränslet för jordbruksverksamhet, att till exempel snöröja en väg ingår inte i den tillåtna verksamheten.
– Det är lite av en gråzon, snöröjer en bonde en skogsväg för en vägsamhällighet är det OK, men ska han röja på allmän väg för en kommun är det inte OK om han vill ha tillbaka pengar på skatten, säger Tommy Stenlund, sektionschef på Skatteverket i Ludvika.
Skatteverket gör återkommande kontroller av hur bönderna använder bränslet.
– De anger vad de använder bränslet till och ser vi att bränslemängden de angett är för stor för den typen av arbete kan vi göra en kontroll, säger Tommy Stenlund.
Han tillägger att det krävs rätt stora avvikelser för att överträdelserna ska komma i dagen.
– Är det någon som uppger att han använt 110 kubik för ett jobb som i verkligheten kräver 100 kubik kommer vi inte att märka det. Men är det någon som sätter det i system ser vi det.
Avdragsrätten för jordbrukare har några år på nacken och när reglerna var nya och mindre kända var överträdelserna rätt många. I dag har det lugnat ner sig betydligt, uppger Tommy Stenlund.
– I dag är det ovanligt att någon gör fel och det finns inga stora ”fuskare” kvar, vi anser att det generellt sett inte är ett problem längre.
Den bonde som trots allt får bakläxa får återbetala pengarna och drabbas dessutom av ett extra skattetillägg som kan uppgå till 20 procent av den felaktigt utbetalade summan. Är överträdelsen riktigt grov lämnas frågan vidare till åklagare.
– Men det var väldigt länge sedan vi hade ett sånt fall, säger Tommy Stenlund.
Avdragsrätten för bönder infördes för ungefär fem år sedan för att utjämna konkurrensen med EU:s bönder. Beloppet jordbrukarna får dra av kommer att minska framöver, i dag kan en jordbrukare ansöka om att få tillbaka 2 100 kronor per kubikmeter bränsle, 2013 sänks beloppet till 1 700 kronor och 2015 till 900 kronor.