Borta bra men hemma bäst
Efter tjugo år som anställd maskinist och tio år som egen företagare värdesätter Magnus Larsson Valfridsson friheten i att vara sin egen. Han har dock valt bort att ha anställda. – Då hinner man gräva själv.
6
Bilder
Bytte. När Magnus Larsson Valfridsson drog ner firman sålde han sina tre begagnade maskiner och köpte en helt ny Caterpillargrävare.
Bytte. När Magnus Larsson Valfridsson drog ner firman sålde han sina tre begagnade maskiner och köpte en helt ny Caterpillargrävare.
Nyköping. Magnus Larsson Valfridsson i Vingåker är inte rädd för att förbättra maskinen om han tycker att det behövs. Hans ett år gamla hjulgrävare har därför försetts med egentillverkade skärmar.
På Caterpillargrävaren har han ersatt de fabriksbyggda skärmarna som satt fast i fotsteget med betydligt större skärmar som skruvats fast i styrspindeln.
– Då följer de med hjulen när de svänger, säger Magnus Larsson Valfridsson.
Han konstaterar att friheten att bygga om sin maskin är en av många fördelar med att vara sin egen.
– Jag bestämmer själv vad som ska göras och när det ska göras. Det är en drivkraft man har som företagare.
Nästa projekt blir att bygga en hållare till gripen.
– Jag vill gärna kunna ha med den hela tiden, säger Magnus Larsson Valfridsson.
Han har knappt tio år som egenföretagare bakom sig men grävt har han gjort hela livet. Som så många andra lantbrukarsöner föll han för maskinerna. Att bli bonde var dock aldrig aktuellt.
– Jag har alltid tyckt om maskiner men djuren var jag inte lika förtjust i, ler Magnus Larsson Valfridsson.
En av föräldrarnas bekanta drygade ut lantbrukandet med att utföra entreprenaduppdrag och fick snart korn på den maskinhungrande ynglingen.
– Han väntade ut mig och så fort jag slutat nian fick jag börja jobba åt honom. Sedan dess har jag kört maskin, minns Magnus Larsson Valfridsson.
Under de första tio åren av sin karriär dikade han åt bönder. I början av 1990-talet gick företaget han jobbade för i konkurs och Magnus Larsson Valfridsson började köra lastbil i stället.
– Jag körde en lastväxlare och följde en flistugg i skogen.
Att köra lastbil var dock inte lika roligt som att köra maskin.
– Man måste följa tuggen hela tiden, det var inte så fritt med många tider att passa. Dessutom var det skiftkörning med varannan vecka natt, de ekonomiska marginalerna var också sämre.
Efter två år fick det vara nog och Magnus skaffade sig ett nytt maskinförarjobb.
– Det blev tio år till som anställd maskinist, men nu mer vägbyggen och vägunderhåll, säger han.
Han värdesatte sin återfunna frihet men började fundera på om det inte vore ännu roligare att vara sin egen.
– Att vara anställd är relativt fritt men jag vill kunna styra själv och bestämma själv vad jag ska ha för grejer, säger han.
2003 gjorde han slag i saken och startade Allschakt Vingåker AB.
– Jag fick tag på en fem år gammal grävmaskin som gått 5 000 timmar, komplett med alla redskap och en tippkärra, det kändes tryggt, säger Magnus Larsson Valfridsson.
Maskinen var en O&K, ett märke som han var inkörd på sedan tidigare. Han hade redan ett uppdrag åt Skanska, en tunnel i Vingåker som han börjat köra på som anställd.
– Jag fortsatte med samma jobb, fast nu som egen, säger han.
När Vingåkersjobbet var avklarat vankades det en ny tunnel, denna gång i Stjärnhov. För att säkra jobbtillgången kontaktade Magnus Larson Valfridsson Bygg och Schakt, ett Vingåkersföretag med 35 anställda och väl etablerat på hemorten.
– Jag ville ha jobb på hemmaplan och började köra för dem, säger Magnus Larson Valfridsson.
Ett par år senare utökade han firman med en maskin och en förare.
– Jag fick tag på en kille som jobbat för Oden Anläggning och tänkte att jag ville ha fler ben att stå på så jag anställde honom och köpte en grävmaskin till.
Även denna maskin blev en begagnad hjulgrävare på 16 ton men av märket Hitachi.
– Vi fick jobb för Oden direkt, ett bygge i Örebro, säger Magnus Larsson Valfridsson.
Under åren som följde växte firman ännu mer och 2010 sysselsatte Allschakt i Vingåker fyra personer och hade tre hjulgrävare i 16-tonsklassen (en Volvo, en O&K och en Hitachi) samt en Volvogrävare på 4,5 ton.
– En körde åt Bygg och Schakt, en åt Oden, en använde jag för att göra egna jobb med och den lilla använde vi för dräneringsjobb och liknande, säger Magnus Larsson Valfridsson.
Han ser tillfreds ut där han sitter i byggboden i Nyköping. Här gräver han för ett nytt bostadsområde och det fyramannaföretag han hade för ett drygt år sedan är i dag kraftigt nedbantat.
– Det är bara jag och en hjulgrävare nu, och det är skönt, ler han.
Han skar inte ner på grund av att det fattades jobb.
– Nog fanns det jobb, men det blev för jobbigt för mig, man måste ju fixa fram jobben till de anställda, reparera deras maskiner och se till att de har något att göra hela tiden.
Den frihet han eftertraktat beskars allt mer när egenföretagarens plikter vällde över honom.
– Jag insåg att det kanske hade krävts att jag hade 15 anställda för att jag skulle kunna bli en icke-arbetande arbetsledare. Men då måste man anställa 10-15 personer och ge var och en bil och en maskin för 1,5 miljon, det kändes tufft. Sen är jag en praktiker, jag vill gräva själv, jag vill inte räkna på jobb, jag tycker inte att det är roligt.
Magnus Larsson Valfridsson började om på ny kula i mindre skala, sålde de tre hjulgrävarna och köpte en helt ny, även den i 16-tonsklassen.
– Det är en ny Caterpillar, den liknar min gamla O&K när det gäller var motorn sitter, hur reglagen är placerade och så vidare. Sedan är ju Cat ett stabilt märke.
Med en ny grävmaskin hoppas han också ha köpt sig fri från tidsödande reparationer.
– Jag har serviceavtal på tre år, Cat byter till och med olja åt mig. Det kostar, men man vet hur mycket det blir och det är bättre att jag gräver, det är ju grävtimmarna som genererar pengar.
Magnus Larsson Valfridsson har varit hjulgrävaren trogen länge.
– Det är en flexibel och rolig maskin, man kan lägga lite plattor, så lite gräs, det är mycket mätningar och man får läsa ritningar, ska man köra något större får man sitta på något stort projekt och ösa material i någon jättehög, det är inte roligt, säger Magnus Larsson Valfridsson.
Grävmaskinen är fullt utrustad på redskapssidan, Magnus Larsson Valfridsson har också försett den med ett snabbfäste som gör det möjligt att byta även hydrauliska redskap utan att behöva kliva ur hytten.
Han har också investerat i ett grävsystem.
– Det kostar en hel del men det lutar ju åt att man alltid ska ha det numera, Bygg och Schakt kräver det inte men får jag andra jobb kanske jag bara får en vecka på mig att skaffa grejerna. Då är det bra att ha haft med det redan i maskinköpet, dessutom underlättar det ju arbetet.
4,5-tonnaren har han kvar.
– Jag vill inte göra mig av med den trots att den står mycket. När jag jobbar här i Nyköping går jag upp kvart i fem och kommer hem halv sex, men jobbar jag närmare Vingåker får man ju ihop några timmar till. Sen finns ju helgerna också och det är alltid någon som ska ha hjälp med något, konstaterar Magnus Larson Valfridsson.
Han kan efter drygt ett år konstatera att beslutet att dra ner var det rätta.
– Det blivit betydligt lugnare, dessutom hjälper min pappa till med pappersarbetet, det är ett mycket bra stöd, säger Magnus Larsson Valfridsson tacksamt.
Nu kör han på timme, främst åt Bygg och Schakt i Vingåker.
– Det är kanske bara ett ben, men det är ett tryggt ben.
Vintertid blir det också en hel del plogning i centrala Vingåker med den lantbrukstraktor han anskaffade för att transportera 4,5-tonnaren.
Magnus Larsson Valfridsson betonar att han är sin egen trots att huvuddelen av uppdragen kommer från Bygg och Schakt. Maskinen är stripad med Allschakt i Vingåker, och även arbetskläderna är tydligt uppmärkta med det egna företagsnamnet.
– Det är lätt att bli anonym annars, jag måste försöka synas lite utöver Bygg och Schakt och se till att göra egna jobb också.
Han tror inte att han kommer att utöka igen. Han kör själv, sköter sig själv och trivs bra med det.
Drömmen vore dock att kunna betala en helt ny maskin kontant.
– Som det är nu är man fast i avbetalningar i flera år, när jag sålde mina tre gamla hjulgrävare tvingades jag dessutom betala vinstskatt trots att jag köpte en helt ny maskin som kostade betydligt mer.
Projektet i Nyköping har pågått i ungefär 1,5 år och markjobben är bara en knapp månad ifrån målsnöret när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på. Tre hus med ett gemensamt parkeringsgarage har uppförts och slutklämmen blir att anlägga gångvägar, gräsmattor med mera.
Nyköping ligger lagom långt bort.
– Jag vill inte ligga ute på jobb och jobbar inom tio mils radie från Vingåker, då hinner man ändå till både Nyköping, Örebro och Eskilstuna, säger Magnus Larsson Valfridsson.
Att jobba är bra och maskiner är kul, men livet är inte bara jobb, konstaterar han.
– På hemmafronten kivas det ibland en del om hur mycket man ska jobba egentligen. Det ska ju läsas läxor och skjutsas till träningar också, kanske vill man till och med ta lite semester ibland. Men min fru jobbar också heltid och vi har bestämt att det jag gör efter 16.00 ska betraktas som fritidsintressen!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.