Sprängning – inte längre med livet som insats
En ny checklista för bergsprängning ska minska antalet dödsolyckor i branschen ”radikalt”. Dokumentet ska hänga med från upphandling till byggskede och både beställare, maskinentreprenörer och sprängare måste följa listan.
3
Bilder
Minska riskerna. Roland Netterlind hoppas att branschen, med hjälp av checklistan, ska kunna minska antalet svåra olyckor. Minska riskerna. Roland Netterlind hoppas att branschen, med hjälp av checklistan, ska kunna minska antalet svåra olyckor.
Järfälla . Svåra olyckor, inte sällan med dödlig utgång, har pinat bergsprängningsbranschen under de senaste åren. I höstas, efter ännu en dödsolycka, satte branschorganisationen Bef (Bergsprängningsentreprenörernas förening) ner foten och samlade branschen i en olyckskommission.
– Målet är att få dödsolyckorna att försvinna, säger Roland Netterlind, vd för Bef.
Förutom Bef, Trafikverket och Arbetsmiljöverket består olyckskommissionen av fackförbund som Byggnads och Seko och branschföreningar som Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), Maskinentreprenörerna (ME) samt Sveriges Byggindustrier, som representeras av NCC, Peab och Skanska.
Det första konkreta resultatet av kommissionens arbete lanseras nu – en checklista för bergsprängning som ska användas genom hela processen, från upphandling till byggskede.
– Listan är inte bara till för sprängarna utan för alla i hela kedjan, säger Emelie Svensson, projektledare för Auktoriserad Bergsprängare på Bef.
– Alla kommissionens parter har förbundit sig att arbeta efter checklistan, säger Roland Netterlind.
Checklistan innebär inga nya krav. Enligt Emelie Svensson baseras checklistan i stora delar på Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
– Det är egentligen rena lagkrav, till exempel att arbete måste utföras på ett säkert sätt, att det kanske krävs polistillstånd och rätt typ av förråd enligt MSB:s regler, att man inte kan arbeta hur som helst på lutande underlag etcetera.
Seriösa sprängare vet förhoppningsvis redan vad som gäller men får ibland inte gehör för detta när övriga parter inte inser att det som tycks dyrare och mer tidskrävande faktiskt är nödvändigt.
– För våra medlemmar är kraven en självklarhet, en del tycker att listan är onödigt detaljerad. Men beställarna har ofta mindre kunskaper, de måste förstå vad som krävs för att göra ett jobb på ett säkert och lagligt sätt, säger Emelie Svensson.
Tanken är att listan ska vara med på bordet från början till slut.
– I framtiden kan den gärna vara med redan i förfrågningsunderlaget, än så länge nöjer vi oss med att beställaren i upphandlingsfasen kräver att den som senare i ledet handlar upp bergsprängningen följer listan, säger Roland Netterlind.
Det är ju sällan beställaren som handlar upp bergsprängaren, konstaterar han.
– I stället är det till exempel Trafikverket som handlar upp en stor entreprenör, som i sin tur handlar upp en maskinentreprenör som handlar upp en krossentreprenör som sedan handlar upp bergsprängaren. Då är det viktigt att informationen finns med i alla led.
Listan gör nytta även i byggskedet.
– Sprängaren och platschefen ska diskutera listan utifrån de förutsättningar och behov som finns på just den arbetsplatsen och komma överens om hur kraven i listan ska kunna uppfyllas just där, säger Roland Netterlind som tillägger att checklistan går att använda för arbete både ovan och under jord.
– Den är också ett levande dokument, om vi ser att vi måste revidera den kan vi göra det, säger Emelie Svensson.
Säkerheten står i fokus men Roland Netterlind anser att även konkurrensen gynnas om det alla parter inser vad som krävs för ett korrekt utfört arbete.
– Den oseriöse sprängare som försöker fuska för att kunna sätta ett billigare pris kommer inte att lyckas med det längre. Jag tror också att den som har bättre rutiner när det gäller säkerhet också gör ett bättre jobb rent tekniskt.
Att lägga mer tid och pengar på sprängningsarbetet blir initialt kanske både dyrare och bökigare än att slarva och skynda sig fram. Roland Netterlind ser dock bara vinster med checklistan, även ekonomiskt.
– Vad kostar inte en dödsolycka? Till och med en mindre ”skitolycka” kostar. Jag är dessutom övertygad om att ordning och reda blir billigare i längden.
Eftersom BI har drygt 3 000 medlemsföretag och ME ännu fler kan det dröja innan checklistan är en realitet i alla upphandlingar och på alla arbetsplatser. Roland Netterlind räknar ändå med att 70 procent av branschen ska betrakta checklistan som ett nödvändigt arbetsredskap inom ett år.
– Vårt mål är att minska dödsolyckorna radikalt, då måste budskapet ut.
Den som vill få ett eget exemplar av listan kan ladda ner dokumentet på Bef:s hemsida på adress: www.bef.nu/om-spraengning/checklistor.aspx
Det går också att mejla eller slå Bef en signal så skickar de gärna ett pappersexemplar.
– Den här checklistan är till för alla i branschen, det är bara att säga till, säger Roland Netterlind.