Svenska vägnätet förfaller
Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen uppgår till 799 miljarder kronor för perioden 2022–2033 i 2021 års prisnivå. Det är svindlande siffror som Trafikverket presenterar i sitt förslag till nationell plan för infrastrukturen för åren 2022–2032. Läs mer om planen här.
Trots det konstaterar Trafikverket direkt att de medel som avsatts för att underhålla det statliga vägnätet är otillräckligt, något som bransch- och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen håller med om.
– Bara för att stoppa fortsatt förfall av vägnätet behövs det två miljarder extra varje år utöver de cirka tre miljarder som avsätts till vägbeläggningen. Ska vi minimera underhållsskulden och få farbara vägar i hela landet till 2030 behövs det fyra miljarder extra varje år till vägunderhållet. De pengar som regeringen tillfört räcker inte på långa vägar, säger Tina Thorsell.
Enligt Trafikverket har det statliga vägnätet försämrats gradvis under en längre tid. Med givna anslagsnivåer kommer nedbrytningstakten att bli högre än åtgärdstakten. Det finns flera skäl till de ökade underhållsbehoven, bland annat mer komplexa anläggningar, ett ökat antal väg- och brokonstruktioner har uppnått sina tekniska livslängder, ökade trafikmängder och en utveckling mot allt högre fordonsvikter. Drygt 60 procent av det statliga vägnätet är byggt före år 1970, och dimensionerat för den trafik som var aktuell då.
– Underhållsskulden närmar sig nu 20 miljarder och den kommer att öka till 42 miljarder 2030 om inte ytterligare medel tillförs vägnätet, säger Tina Thorsell.
– Att endast 15 procent av investeringarna går till väg är inte rimligt, då mer än åtta av tio transporter sker på väg. Vi hoppas åtminstone att vi kan se byggstart på Tvärförbindelse Södertörn, söder om Stockholm, det är en viktig länk för att utveckla Södertörn, säger Tina Thorsell.
Transportföretagen ser en fara i satsningen på det som numer kallas nya stambanor och vad de kommer att innebära för de totala infrastrukturmedlen och den fortsatta planeringen.
– Satsningen på nya stambanor riskerar att bli en gökunge som äter upp andra angelägna projekt, både på väg- och järnvägssidan. Även om Trafikverket nu talar om möjligheter att reducera kostnaderna lite så känns det skakigt, förseningen Borås-Göteborg stärker bara ytterligare känslan av osäkerhet. Dra i nödbromsen innan det är för sent, säger Tina Thorsell.
Tina Thorsell reagerar också på att en aviserad investering i isbrytare läggs utanför nationell plan.
– En ny isbrytare är bland annat en förutsättning för att möta den nyindustrialisering vi ser i Norrland, betonar hon.