Vem ska bestämma över maskinförarutbildningarna?
Av Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping och före detta partisekreterare för Socialdemokraterna, fick regeringens uppdrag att utreda bland annat gymnasieskolan.
I juni 2020 överlämnade han sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström och på eventet Framtidens maskinförare, som arrangerades av Maskinentreprenörerna och ME-skolan i samarbete med Ahlsell, lade han ut texten om utredningen i en intervju med Hampe Mobärg, rådgivare på Maskinentreprenörerna.
Frågan är högintressant för ME, som efterlyser fler och bättre maskinförarutbildningar, både på gymnasienivå och för vuxna.
Lars Stjernkvist förklarade att han funnit ett antal systemfel och att han framförallt föreslår att:
1: utbildningen ska styras mer efter arbetsmarknadens behov
2: kommunerna ska samarbeta mer
– Det finns ett antal samarbeten som är väldigt varierande och inte tillräckliga, jag föreslår mer kommunala samarbeten och mer styrning efter arbetsmarknadens behov.
Han anser att utbildningsbehoven är nationella snarare än lokala, och att många kommuner är för små för att kunna ta hänsyn till det – därför ska staten ta ett hårdare grepp om frågan.
– Jag föreslår att staten ska ha ett större inflytande, ett skäl till det är att man behöver ha en helhetssyn, för att kunna planera hela utbildningssystemet.
Lars Stjernkvist lyfte också fram att vuxenutbildningen måste förstärkas – det måste gå att studera vidare längre fram i livet, till exempel om arbetsmarknaden förändras.
– Ska man sammanfatta mina drygt tusen utredningssidor i en mening så blir det att ” jag gör det lite svårare för den enskilde att välja den utbildning som man vill, men jag förstärker den enskildes möjligheter att få återkommande utbildning inte minst att läsa vidare som vuxen.”
– Mina förslag kommer definitivt att underlätta samverkan mellan gymnasiet och komvux, men mina förslag innebär också ett utökat krav på kommunerna att bredda utbudet. I väldigt många kommuner har du ett väldigt smalt utbud, ibland är det bara utbildningar som är riktade mot den kommunala arbetsmarknaden. Med mina förslag ska man vara skyldig att ordna ett bredare utbud.
Enligt Lars Stjernkvist har det redan inkommit en bunt remissvar på betänkandet, många företrädare för näringslivet och arbetsmarknaden uppges vara positiva, medan andra aktörer är mer skeptiska.
– För mig värmer det hjärtat de som faktiskt ska ta emot alla vi utbildar tror att det är vettiga förändringar, sade Lars Stjernkvist i intervjun.
Han tycker sig också se positiva tecken i regeringens budgetproposition.
– Där gav regeringen faktiskt pengar till Skolverket för att förbereda en del av genomförandet och det hoppas jag tyder på att det finns en politisk majoritet för att göra något åt det som inte fungerar i dag.
Även bland kommunerna tror han sig finna ett visst stöd för att utbildningarna ska styras mer efter arbetsmarknadens behov.
– Det verkar finnas, även bland kommuner, ett rätt starkt stöd för att man ska gå från dagens fria vilja till tvingande samarbeten mellan kommuner.
Lars Stjernkvist ser också flera stötestenar.
– Det ena är det klassiska i all svensk politik – att det är en dragkamp mellan stat och kommun, vem som ska göra vad.
– Jag som har jobbat både kommunpolitiskt och som rikspolitiker tycker ibland att det där blir lite galet – på nästan alla områden behöver vi ta ett gemensamt ansvar.
Båda parter måste vara engagerade – även om man gör olika saker, anser han.
– Frågan är var balanspunkten ska ligga. Att förskjuta balanspunkten till mer statligt inflytande borde inte vara så känslig fråga som det är i svensk politik.
Mer läsning från Framtidens maskinförare – se länkarna nedan!
- ”Vi är branschen – vi samarbetar inte bara med den.” Läs mer HÄR!
- ”Kalla dem inte maskinförare” Läs mer HÄR!
- ”Det här är inget projekt med ett start- och ett slutdatum, det är en kärnfråga vi alltid måste arbeta med.” Läs mer HÄR!