Litauer bygger Skellefteåbro
– Vi ser fram emot att inleda ett samarbete med Kauno Tiltai som är en ny aktör för oss här i Skellefteå. Det är glädjande att vi har omvärldens ögon på oss och även får in anbud från företag utanför Sverige, säger projektchef Karin Degerfeldt vid Skellefteå kommun som har deltagit i upphandlingen.
Företaget ingår i den spanska Comsa-koncernen och är i första hand verksamt i östra Europa. Företaget har dock lockats av de omfattande svenska planerna på en nödvändig upprustning av infrastrukturen och etablerade därför ett svenskt dotterbolag 2014. Det första uppdraget i Sverige genomfördes 2014-2015 då företaget för Trafikverkets räkning arbetade med väg 156, (Skene-Skoghem). Bland övriga åtaganden i Sverige finns ett uppdrag för SL och Roslagsbanan i samarbete med just Comsa.
Företaget har sedan starten 1949, enligt egen utsago, byggt mer än 100 broar och byggt och rekonstruerat ett stort antal vägar i såväl hemlandet Litauen som i andra länder. Efter hand har verksamheten utvidgats och omfattar nu exempelvis tunnlar, järnvägar, flygplatser, hamnar, teknik- och energinätverk, produktion av byggmaterial och installationer för avfallsanläggningar.
– Utbyggnaden av infrastrukturen fortsätter. Vi befinner oss mitt i en samhällsomvandling som går rasande fort. Vi ser en positiv befolkningsutveckling som driver på förtätningar av bostäder, nya arbetsplatser och ökad handel. Karlgårdsbron är därför nödvändig i vår växande kommun, säger kommunalrådet Lorents Burman (S).
Kommunfullmäktige klubbade i november 2020 finansieringen till 218 miljoner kronor för bron, som med sin tydliga träprofil kan bli en ny utmaning för det litauiska företaget.
Mark- och miljödomstolen gav tillstånd till att bygga bron under hösten 2020. En dom som satte villkoren för byggprojektet, såväl vad gäller vissa konstruktionsprinciper som hur byggprocessen ska genomföras. Kauno Tiltai ska nu närmast detaljprojektera och ta fram den slutgiltiga gestaltningen under våren för att sedan börja bygga efter sommaren. Tanken är att bron ska utformas för stadstrafik, med tydligt fokus på gående och cyklister.
Exempelvis ska bron vara dimensionerad för bil- och kollektivtrafik. Generellt kommer inte tung trafik att tillåtas, men bron kommer att trafikeras av bussar i linjetrafik samt räddnings- och renhållningsfordon. Tanken är att bron i stor utsträckning ska användas av cyklister och gående som ska erbjudas såväl trygga passager som hög tillgänglighet.
I förutsättningarna ingår också att bron ska vara av hängverkstyp med 400 meter mellan landfästena. Därtill krävs träöverbyggnad och trämaterial där det är lämpligt.
Sedan tidigare bygger Kauno Tiltai Veddestabron, som binder samman en växande stadsbildning i Järfälla, strax utanför Stockholm. Även där handlar det om en bro där fotgängare och cyklister ska samsas med fordonstrafiken. Läs mer här.