Sockerbetor säkrar ESS hållbarhet
ESS utanför Lund är en forskningsanläggning med stort internationellt intresse. Skanska som inledde byggarbetet redan 2014 ansvarar för att bygga skalet och infrastrukturen; hus, vägar, ledningar och planteringar på ett område som omfattar en yta på närmare 70 hektar och där det som mest jobbat cirka 1 000 personer på byggarbetsplatsen. En viktig del i uppdraget är att leva upp till de mycket ambitiösa hållbarhetsmålen.
– Vi har bland annat noll avfall till deponi, vilket jag skulle säga är unikt för ett byggprojekt av den här storleken. Vårt stora profilområde är biologisk mångfald där vi på grönytorna skapat olika habitat med vatten, träd, buskar och ängsmark för att locka insekter och vilda djur, berättar Skanskas hållbarhets- och arbetsmiljöchef på ESS-bygget, Jenny Adholm.
En av de stora utmaningarna har varit materialvalen – bland annat krossprodukter som köps i stora mängder. När de kilometerlånga fjärrvärmerör som tar vara på spillvärmen från forskningscentret skulle läggas på plats var det dock hög tid att tänka utanför boxen – skyddsfyllningen fick helt enkelt inte ha vassa kanter.
– Alla krossprodukter är skarpkantade oavsett hur fint du krossar dem. Vi behövde rundkornigt naturgrus, men det är en ändlig resurs. Det tas antingen från havsbotten eller från sandtäkter från istiden, och är inte alls att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Skanskas produktionschef på bygget, Peter Andersson.
Lösningen fanns dock bara ett par kilometer från byggarbetsplatsen där det sista kvarvarande betsockerbruket i Sverige är beläget. Örtofta Sockerbruk har anor från 1800-talet och producerar årligen nära 300 000 ton socker. Här fanns lösningen i en av brukets restprodukter – den sand som blir kvar när sockerbetorna tvättas.
– Betorna åker in i en slags tvättmaskin. Sanden som rinner av samlas upp i en avlång bassäng och läggs sedan i stora högar där den långsamt får torka. Vi har använt betsand inom Skanska tidigare, men aldrig i så stor skala, säger Peter Andersson som sammantaget använt 9 200 kubikmeter betsand på ESS-bygget. Och han ser flera fördelar med materialet.
– Vi minskar vår klimatpåverkan genom att återanvända en biprodukt. Koldioxidutsläppen från transporter reduceras eftersom bruket ligger så nära. Dessutom kostar betsanden mindre än hälften jämfört med traditionellt naturgrus.
Att kraven på hållbarhet varit stora på byggaren är ett led i anläggningens höga ambitioner om att ligga i framkant med avseende på såväl hållbarhet som energismarthet. ESS är en så kallad spallationsanläggning och kan liknas vid ett gigantiskt mikroskop där neutroner används i stället för ljus.
Skanska har med start 2017 efter hand lämnat över allt fler delar till beställaren. För närvarande är ungefär tre fjärdedelar klart med avseende på byggandet. Med nuvarande tidplan ska helheten vara överlämnad i slutet av 2021 för att delar av verksamheten ska kunna starta 2023.
– Målet med hela projektet är att främja forskning som förbättrar vardagen för människor. Det kan handla om nya mediciner eller klimatsmarta material, och det tror jag blir den största hållbarhetsvinsten, säger Jenny Adholm.
ESS ligger visserligen i Sverige, men är en internationell forskningsanläggning som byggs och drivs av tretton medlemsländer som bidrar med teknisk utrustning, kompetens och finansiering. ESS är en så kallad spallationsanläggning, vilket innebär att en protonstråle som accelererats till nära ljusets hastighet slår in i ett neutronrikt målmaterial, varpå de neutroner som behövs för forskning frigörs. Instrumenten på anläggningen kan liknas vid jättestora mikroskop som gör det möjligt att studera material på molekylär och atomär nivå.
När ESS är i full drift kommer anläggningen att sysselsätta drygt 500 personer. Uppemot 3 000 forskare beräknas årligen besöka ESS för att utföra sina experiment.