Senast 26 mars 2021 ska Trafikverket berätta varför slutpriset på verkets upphandlingar ofta landar högt över det pris som står på anbudet.

Av Morgan Andersson den 3 november 2020 15:59

Riksrevisionen har i princip, ända sedan Trafikverket bildades för cirka tio år sedan, varit starkt kritiskt till verkets oförmåga att göra upphandlingar där prislappen stannar på angiven nivå. Årets granskningar av upphandlingarna för drift och underhåll av såväl väg som järnväg visar samma tendens. Läs mer här.  

Det har nu fått också regeringen att reagera. Trafikverket får därför i uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen vid upphandling och genomförande av investeringsprojekt med en beräknad kostnad över 100 miljoner kronor. vilka har avslutats under perioden 2018–2020. I uppdraget ingår att upprätta en handlingsplan med ett åtgärdsprogram för att minska kostnadsöverskridanden i investeringsverksamheten.

– Regeringen gör rekordstora infrastruktursatsningar för att ställa om transportsektorn och knyta ihop landet. Jag vill att vi säkerställer att varje skattekrona används på bästa sätt. Därför får Trafikverket i uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen och återkomma med förslag på åtgärder, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Uppdraget ska genomföras i samverkan med berörda aktörer – bland annat Byggföretagen och Maskinentreprenörerna – och redovisas till regeringskansliet senast 26 mars 2021.

Regeringen har även angett en lång rad frågor som ska besvaras:

• hur stora är skillnaderna i anbudssummor i lämnade anbud mellan anbudsgivarna i olika typer av entreprenader och projekt,
• hur stora är avvikelserna i lämnade anbud i förhållande till Trafikverkets bedömda entreprenadkostnader i olika typer av entreprenader och projekt,
• hur stora är avvikelserna i slutkostnad i förhållande till Trafikverkets bedömda entreprenadkostnader i olika typer av upphandlingar,
• hur utfallskvoter avseende slutförda entreprenader och projekt ser ut och vad resultatet beror på,
• orsakerna till avvikelser som bedöms omotiverade,
• vilka avvikelseorsaker som bedöms ha störst inverkan på kostnadsfördyringar och vilka åtgärder som bör vidtas för att minska avvikelserna,
• hur olika former av upphandlingsförfarande, utvärderingskriterier och affärsformer påverkar utfallet av slutkostnader, samt
• vilka möjligheter regelverk inom området ger för att kunna vidta effektiva åtgärder för att minska kostnadsöverskridanden, till exempel lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.