Byggmarknad med virusfrossa
Efter några år med en minst sagt het byggmarknad noterades en märkbar avmattning under förra året, framför allt beroende på ett minskat bostadsbyggande.
Redan under 2019 märktes att den svenska ekonomin tappade tempo, men det var en västanfläkt jämfört med den brutala nedgång som ett litet virus orsakat i år. När hushållskonsumtionen begränsas, utrikeshandeln tynger och bruttoinvesteringarna går tillbaka är det ingen överraskning att det slår även mot byggandet.
Byggföretagen bedömer i sin konjunkturrapport årets nedgång i BNP till 6,9 procent jämfört med förra året. Förhoppningar finns dock om en BNP-uppgång kring 3,9 procent under 2021, driven av att en uppdämd efterfrågan behöver tillfredsställas och att investeringar som skjutits på framtiden åter kommer igång.
Sett över hela prognosperioden till och med 2021 är bedömningen att bygginvesteringarna minskar med närmare tio procent, vilket leder till att sysselsättningen inom byggindustrin minskar med drygt 16 000 personer, eller drygt fyra procent.
Bostadsbyggandet sjönk kraftigt under 2019 och befinner sig i något som närmast liknar fritt fall i år. Enligt prognosen påbörjas inte mer än 35 700 nya bostäder under 2020. Läget för 2021 ser något ljusare ut med 39 800.
– Det är fortfarande långt under vad som behöver byggas för att täcka behoven, säger Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd.
Siffrorna kan jämföras med de 63 790 bostäder som byggdes 2017 – ett antal som även det var helt otillräckligt.
Eftersom den nedåtgående trenden gäller såväl ny- som ombyggnad ser hon dock en möjlighet för politikerna att minska problemen med både bostadsbrist och brist på sysselsättning.
– En åtgärd som skulle göra god nytta är en rejäl höjning av rot-avdraget, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Även lokalinvesteringarna, som låg kvar på oförändrad nivå under 2019 ser ut att falla under hela prognosperioden. Framför allt tyngs utvecklingen av det kommersiella fastighetsbyggandet, men under nästa år minskar även de offentliga investeringarna på grund av ansträngda ekonomier i både kommuner och regioner.
Ljuset i tunneln kommer från anläggningssektorn som noterade en femprocentig uppgång under 2019. Byggföretagen räknar i och för sig inte med någon ökning i år, men en oförändrad volym kring 100 miljarder kronor är inte illa i dagens läge. Då påverkas den sammanlagda volymen av en minskning från privata investerare samtidigt som det offentliga byggandet växlar upp ytterligare ett snäpp, främst tack vare ökade järnvägssatsningar. För 2021 förutspås till och med en svag uppgång.
Även om de privata investeringarna i infrastruktur tappar tempo under prognosperioden sker det från en hyfsat hög nivå. Efter några svaga år (2015–2017) med negativa tillväxttal tog det privata anläggningsbyggandet fart 2018 och de senaste två åren har uppgången omfattat i princip samtliga delsegment. Utvecklingen har drivits av satsningar på ny energiproduktion, upprustning och modernisering av VA- och avfallsanläggningar samt utbyggnaden av fiber.
Det finns en hel del som talar för att de närmaste månaderna kommer att spela stor roll för landets ekonomi.
– Byggbranschen har stor betydelse för återstarten av hela samhället efter corona-krisen. Nu gäller det att stat och kommuner orkar hålla i planerna som finns, säger Catharina Elmsäter-Svärd.