Forskare från VTI har analyserat förutsättningarna för att uppnå företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet vid investeringar i elvägar avsedda för tunga lastbilar. Tre alternativa elvägsnät studerades och samtliga alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma. Det största elvägsnätet, som omfattar Stockholm–Malmö, Malmö–Göteborg och Göteborg–Jönköping, minskar utsläppen på sikt med ca 1,2 miljoner ton. Det motsvarar en tredjedel av dagens utsläpp från alla tunga lastbilar i Sverige, enligt ett pressmeddelande från VTI.

Elektrifiering framstår som den viktigaste åtgärden för att minska vägtrafikens utsläpp. För tunga lastbilar i fjärrtrafik är räckvidden med batteridrift otillräcklig varför kontinuerlig tillförsel av el från en kontaktledning är ett alternativ. Men eftersom teknikutvecklingen på sikt kan leda till att det blir billigare för åkerierna att använda batteridrift även på långa sträckor är investeringar i elvägar förenade med viss risk.

– Vi ser att stora delar av utbyggnaden skulle kunna finansieras genom brukaravgifter, som därmed skulle kunna ägas och drivas av en privat operatör. Av flera skäl bedömer vi ändå att det är bättre att staten tar på sig huvudmannaskapet för elvägarna. Därigenom undviker man drifts- och underhållsproblem som kan uppkomma om två skilda aktörer ska dela på ansvaret för väg och kontaktledning, säger Maria Börjesson, professor vid VTI.

I studien, som har finansierats av Trafikverket, undersöktes tre utbyggnadsalternativ:

1. E4 mellan Stockholm och Norrköping (16 mil).
2. E4 mellan Malmö och Stockholm (60 mil).
3. En större utbyggnad där också E6 mellan Skåne och Göteborg ingår liksom RV 40 mellan Göteborg och Jönköping (86 mil). Investeringen för alternativ tre bedöms till cirka 30 miljarder kronor.

Samtliga alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma om minskade koldioxidutsläpp värderas till 1,14 kronor per kilo (= dagens koldioxidskatt) och mycket lönsamma om priset på koldioxid sätts högre än så.