Trafikverket risas av maskinentreprenörerna
– Det här är högst olyckligt, och det måste förändras, för Trafikverket är inte särskilt framgångsrika när det gäller upphandlingar. Man kan säga att förfrågningsunderlagen är fel utformade även för Trafikverket och skattebetalarna. De stora projekt som upphandlas enligt rådande regelverk håller sällan budget och tidplan. Enligt Riksrevisionen ökar kostnaden för drift och underhåll av våra vägar i genomsnitt med 40 procent mot det upphandlade priset. Det finns liknande indikationer när det gäller järnvägen, och det ska bli intressant att se vad Riksrevisionen kommer fram till där när rapporten redovisas nästa år, säger Maskinentreprenörernas ordförande Magnus Persson.
När bransch- och arbetsgivareförbundet Maskinentreprenörerna nu redovisar sin konjunkturrapport i Luciatid är det inte mycket till ljus som sprids över Sveriges överlägset största offentliga upphandlare. Med 604 utannonserade upphandlingar under 2018 fanns ingen annan offentlig upphandlare ens i närheten. Samtidigt visar statistik från Upphandlingsmyndigheten att ungefär 40 procent av de offentliga upphandlingarna handlar om anläggningsarbeten.
Läs här om vilka som dominerar den offentliga upphandlingen i Sverige.
Trafikverket är med andra ord en synnerligen rutinerad kravställare som handlar upp tjänster för åtskilliga tiotals miljarder kronor varje år. Trots det visar den undersökning som nu presenteras av Maskinentreprenörerna att inte mer än var tionde svensk maskinentreprenör med kompetens inom tung anläggning anser att det fungerar att lämna anbud där staten genom Trafikverket är beställare.
– Även om vissa förbättringar har skett är det uppseendeväckande att inte mer har gjorts för att skapa förutsättningar för små- och medelstora företag att bjuda på Trafikverkets anbud. Det borde ligga i deras egenintresse och det är ett underutnyttjande av en kompetent bransch som i många fall utför samma jobb, men då som underleverantör, säger Maskinentreprenörernas vd Hampe Mobärg.
Han grundar bland annat sin uppfattning på att mer än 4 000 företag med drygt 20 000 anställda som specialiserat sig på att bygga infrastruktur över huvud taget inte utnyttjas av Trafikverket.
– I slutändan handlar det om våra skattepengar. Ska vi driva på produktiviteten och effektiviteten så får inte byråkrati, komplexa och onödigt stora anbud sätta käppar i hjulet. I små- och medelstora företag finns det både kompetens och vilja att bygga och underhålla väg och järnväg på ett effektivt sätt, understryker Hampe Mobärg.
Undersökningen som gjorts av Navet Analytics bland Maskinentreprenörernas medlemmar är en del i förbundets konjunkturbarometer som presenteras två gånger per år.
Sedan den första mätningen gjordes 2015 har efterfrågan på tjänster vuxit med ungefär 60 procent. Därmed har även mindre företag allt eftersom åtagit sig större och mer komplicerade projekt. Det har också inneburit en ambition och vilja att flytta fram positionerna ytterligare – både vad gäller projektens komplexitet och storlek.
– En ökad digitalisering i samhället har gjort att mindre företag kan vara lika effektiva som större. Både när det gäller att kommunicera och utföra sina tjänster. Trafikverkets upphandlingar verkar inte ha hängt med här, utan främjar helt klart större företag, säger Magnus Johansson, projektledare på Navet Analytics.
Undersökningen visar att 43 procent av landets maskinentreprenörer väljer att inte lämna anbud med motiveringen att entreprenaderna är för stora för att kunna räknas hem, eller att anbudsförfarandet är för krångligt. Nyligen kom också Riksrevisionen med en svidande kritik som bland annat lyfte fram att Trafikverkets upphandlingar är känsliga för obalanserad budgivning och att det är svårt att bedöma vilket anbud som ger lägst kostnad.
Läs mer om Riksrevisionens syn på Trafikverket här.
Nu finns även andra uppdragsgivare än Trafikverket. Generellt visar undersökningens sammanvägda konfidensindikator ett stämningsläge som försämrats jämfört med maj. I själva verket redovisades en negativ utveckling för samtliga ingående värden under de senaste sex månaderna. Kraftigast nedgång bedöms ha skett vad gäller arbetsvolym, orderstock samt beläggningsgrad, vilka alla backade fem procent.
Förväntningarna för de kommande sex månaderna är dock något mer positiva. I varje fall är uppfattningen att nedgången inte fortsätter. Läget bedöms ligga kvar på ungefär samma nivå som i dag, dock med undantag för orderstocken som väntas öka med två procent.
Trots en något dämpad efterfrågan orsakar fortfarande rekryteringen mycket besvär. Mellan 79 och 85 procent av de intervjuade företagen uppger att det är ganska eller mycket svårt att hitta rätt kompetens. Allra störst tycks kompetensbristen vara i västra Sverige.
Senare tids snabba befolkningsökning och urbanisering ökar trycket på såväl befintlig infrastruktur samtidigt som behovet av nysatsningar blir allt större. En galopperande bostadsbrist, underdimensionerade VA-nät och stora problem med främst järnvägsnätet, men även med vägarna innebär dock att det finns oerhört mycket jobb kvar att göra.
Den största knuten är av ekonomisk natur. En nedgång i den ekonomiska tillväxten verkar oundviklig och med den även ett skatteunderlag som i bästa fall växer långsammare än tidigare. Eftersom staten dessutom vältrar över en hel del kostnader på kommuner och regioner kan det påverka upprustningen av infrastrukturen. Om det uppstår brister i barn- eller äldreomsorgen lär investeringar i ett nedslitet VA-nät hamna en bra bit ner på priolistan.
Maskinentreprenör i arbete med Förbifart Stockholm. Foto: Ryno Quantz.