Sverige ligger långt efter de bästa återvinnarna av stenmaterial och betong. Nu finns förhoppningen att framtagandet av tydliga och enhetliga riktlinjer för bedömning av miljörisker ska öka återvinningen.

Av Morgan Andersson den 19 november 2019 17:42

– Vi konkurrerar med Rumänien och Grekland om bottenplatserna i en cirkulär rankinglista. Sverige har i jämförelse med flera av våra nordiska grannländer och de flesta andra europeiska länder betydligt mindre återvinning av exempelvis stenmaterial och betong. Några av orsakerna till detta är att vi saknar tydliga och enhetliga riktlinjer för hur vi bedömer miljörisk på ett vetenskapligt sätt. Nu tar vi initiativ för att vi tillsammans ändra på den saken, säger Carl Zide.

Han är projektledare för ett projekt som, med stöd från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, har målet att öka återvinningen av bergmaterial. Syftet med projektet är att ta fram ett gemensamt beslutsstöd för miljöriskbedömning vid återvinning av bergmaterial i anläggningsprojekt. Initiativtagare till projektet är SBMI, Sveriges Bergmaterialindustri, med Swerock som huvudsökande. I projektet medverkar även Skanska, NCC, Svevia, Veidekke, Jehander och ett 30-tal andra företag och organisationer.

Carl Zide har en förklaring till att Sverige släper efter i det här avseendet.

– Vad som förenar de länder som är bäst på återvinning är att de alla har en modern avfallslagstiftning, end-of-waste-kriterier och en tydlig nationell samordning. I Sverige saknar vi i dag detta. Men nu verkar vi företagare äntligen fått med oss våra politiker och myndigheter. Så småningom kommer vi att komma ikapp de andra, säger Carl Zide.

Han betonar att exempelvis Storbritannien, Frankrike, Österrike och Nederländerna sedan många år har end-of-waste-kriterier för stenmaterial. Kriterierna som avgör när avfall uppgör att vara avfall ska enligt EU-lagstiftningen beskrivas i fyra delar:

• Miljöriskbedömning: materialet får inte skada miljön;

• Anläggningsändamål: materialet används som en del i en konstruktion;

• Efterfrågan: Det finns ett behov av materialet på marknaden;

• Prestanda: Materialet uppfyller de tekniska kraven för konstruktionen.

Att medlemsföretagen i SBMI är med och verkar för en förändring har flera skäl.

– För SBMI:s medlemmar handlar det om att skapa möjligheter till cirkulära materialflöden där vi återvinner mer och kör mindre till deponi. Det finns både stora miljövinster och betydande affärsmöjligheter med en ökad återvinning, säger Mårten Sohlman, vd på Sveriges Bergmaterialindustri.

– Det har varit enormt enkelt att engagera SBMI:s medlemsföretag i detta projekt. Ett tydligt och accepterat verktyg för miljöriskbedömning efterfrågas av hela branschen: verksamhetsutövare, entreprenörer, beställare och tillsynsmyndigheter.

I projektet deltar en av Sveriges främsta experter på miljöriskbedömning inom återvinning av sekundära material, Martijn van Praagh, som är forskningschef på ÅF Pöyry och lärare på Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.

Martijn van Praagh har tidigare medverkat vid framtagningen av liknande miljöriskbedömningar för exempelvis Trafikverket och Avfall Sverige.

– Jag tycker det är mycket viktigt att vi skapar cirkulära flöden. Och då är det viktigt att ta hänsyn till potentiella miljö- och hälsorisker, och anpassa bedömningsverktyget till den konstruktion och den plats där materialet ska användas. Vi kommer självfallet att använda oss av Naturvårdsverkets modeller i så stor utsträckning som möjligt för riskbedömning och därutöver föreslå olika försiktighetsåtgärder för att återvinningen ska ske med så små potentiella risker som möjligt, säger Martijn van Praagh.