Bostadsbyggandet ett generationssvek
– Högkonjunkturen är över. Politik, näringsliv och fackliga organisationer måste samla sig för att återställa tempot i samhällsbygget, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Sveriges Byggindustrier.
– Bostadsbyggandet hänger inte med befolkningsökningen. Sverige har vuxit med nästan en halv miljon invånare sedan 2014. Samtidigt är nyproduktionen av bostäder tillbaka på samma låga nivåer som innan uppgången, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Av Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos framgår att bostadsinvesteringarna ökade med nära 70 procent under perioden 2013-2017 innan de vände neråt under 2018. Den negativa utvecklingen förstärks nu ytterligare under prognosperioden 2019–2020. Sammantaget bedöms bostadsinvesteringarna sjunka med elva procent i år och med ytterligare åtta procent nästa år.
Efter att ha nått sin topp på cirka 63 000 påbörjade lägenheter under 2017 sjönk antalet byggstarter till knappt 53 000 förra året, varav 42 000 i flerbostadshus och 11 000 småhus. Prognosen för de kommande två åren är fortsatt vikande med 44 000 för 2019 respektive 39 500 för 2020.
Sveriges Byggindustrier anser att nedgången till stor del beror på de nyligen införda kreditrestriktionerna, som det skärpta amorteringskravet. Bland annat konstateras att nyproduktionen av bostadsrätter föll med över 30 procent 2018 jämfört med 2017.
Notabelt är att inte ens 2017 nådde bostadsproduktionen upp till den nivå som Boverket anser vara rimlig för att klara den svenska befolkningsökningen. I den reviderade behovsprognosen från 2018 var bedömningen att det borde byggas 93 000 bostäder per år under perioden 2018-2020 för att minska till 51 200 per år under de följande fem åren. Och dit är det lång väg, i synnerhet som avståndet till miniminivån ökar år från år.
– Bostadspolitiken är ett generationssvek. Allt fler unga vuxna kan inte köpa en första bostad utan tvingas ut på en dyr andrahandsmarknad, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Mer positivt är då utvecklingen inom anläggningsbyggandet där både de privata och de offentliga investeringarna ökar. Framför allt drivs den positiva utvecklingen av privata satsningar, och då främst inom energisektorn. Ytterligare en sektor som vuxit till sig rejält de senaste åren är VA-anläggningar och vattenverk.
På den offentliga sidan är det framför allt järnvägsinvesteringarna som fungerar som draglok under prognosperioden medan väginvesteringarna vänder ner och minskar nästa år.