Småvägarnas undergång
Per Anders Örtendahl, stridbar generaldirektör för Vägverket 1982-1995, var inte alltid helt populär i regeringskretsar. Bara att ställa frågan om vilken del av Sverige han skulle stänga igen när anslagen inte räckte till för att hålla vägnätet på en acceptabel nivå fick känslorna att svalla i regeringskansliet.
Två till tre decennier senare väcktes nyligen nytt liv i frågan när Stora Infradagen arrangerades i Stockholm.
– Vi kan inte hålla det lågtrafikerade vägnätet på dagens nivå, vi hade behövt två miljarder till för att klara att upprätthålla standarden. Det kommer naturligtvis att ge sämre möjligheter för transporter på dessa vägar även om vi inte vet var, sade Lennart Kalander, Trafikverkets chef för nationell planering.
Detta trots att han betonade att de statliga anslagen till infrastrukturen aldrig varit större över en tolvårsperiod.
– Vi satsar mer än någonsin tidigare, 622,5 miljarder kronor fram till 2029, plus ytterligare 90 miljarder från avgifter och skatter. Anslagen väger dock över kraftigt till förmån för järnvägen. Det största projektet i planen är höghastighetsbanan för ungefär 230 miljarder kronor. Nu kommer den inte att vara färdigställd till 2029, men den kan vara påbörjad i exempelvis Stockholm, Göteborg och Malmö, sade Lennart Kalander som känner viss oro just för vägsidan, men har ett förslag som kan förbättra situationen.
– Vi har föreslagit att resurser får flyttas från nationella till regionala planen för att exempelvis göra det möjligt med insatser där de behövs lokalt, till exempel att bygga ut till mitträcken. Men det svåra i planeringen är inte vad man väljer utan det man väljer bort.
Samtidigt betonar han att de resurser som tillförs trots allt är stora och att näringslivet har en hel del att säga till om i prioriteringarna som bland annat innebär att viktiga vägar får ökad bärighet samtidigt som det genomförs åtgärder som ska leda till ökad kapacitet, bättre punktlighet och ett robustare trafiksystem.
I stort får han medhåll från Björn O Nilsson, landshövding i Norrbotten.
– Den infrastrukturplan som läggs nu tar mer hänsyn till näringslivsfrågor och näringslivets behov och det är viktigt. Vi är positiva till satsningarna, men mycket ligger sent och mycket är inte tillfredsställande, speciellt när det gäller vägarna och deras underhåll. Det finns en påtaglig infrastrukturskuld i norra Sverige och det bromsar vår utveckling. Järnvägen räcker inte till och då krävs ett vägnät som fungerar, sade Björn O Nilsson.
Sten Nordin, landshövding i Blekinge betonade att behoven kan variera mellan storstad och landsbygd, men att behovet av fungerande infrastruktur är lika stort överallt.
– Blekinge fungerar som ett pendlarlän, men det måste kunna utvecklas, något som försvåras av stora brister i trafiksystemet. Infrastrukturpengarna kommer att förbättra läget, men det finns mycket att göra.
– Vi har E22 som en pulsåder genom Blekinge. Vi kan köra till Malmö, Lund och Kalmar, internt i länet. Däremot är det en smal riksväg till Växjö med mycket tung trafik som jag inte rekommenderar att köra vid den här årstiden, sade Sten Nordin.