Höjd skatt på gruvdiesel slår mot glesbygd
Sedan 1995 har den diesel som driver arbetsfordon som används vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet en rabatt på energi- och koldioxidskatt på 89 respektive 40 procent. Nu vill regeringen slopa skatterabatten med förhoppningen att det ska påskynda gruvsektorns övergång till användning av el och biobränslen.
Målsättningen är att minska utsläppen av koldioxid från gruvsektorn för att därigenom bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045.
Skattehöjningen innebär, enligt regeringen, att priset för en kubikmeter diesel höjs med 3 102 kronor med dagens prissättning, vilket motsvarar en höjning av kostnaderna för gruvdiesel med 30–40 procent.
Preliminärt beräknas de ökade skatteintäkterna till 340 miljoner kronor per år, varav 240 miljoner kronor avser energiskatt och 100 miljoner kronor koldioxidskatt.
Enligt regeringen berör de höjda dieselskatterna ungefär 280 företag inom gruv- och stenbrottsnäringen. Till stor del berörs verksamhet i glesbygd, bland annat i norra Norrland och i Bergslagen. Till det kommer främst kalkstensbrytning som är lokaliserad till bland annat Gotland, Skåne och Dalarna.
Regeringen konstaterar att de kraftigt höjda dieselpriserna kan leda till ökade kostnader och därmed till att både sysselsättning och utsläpp av koldioxid flyttar till andra länder. Den konstaterar också att en höjning av skatten på gruvdiesel slår hårdast mot glesbygden.
Regeringen väljer trots detta att lägga förslaget om en höjning av dieselskatten med förhoppningen att skattehöjningen på sikt ska minska utsläppen av koldioxid med cirka 30 000 ton per år, vilket motsvarar omkring 0,05 procent av de svenska utsläppen.