Förra året hänfördes 36 procent av mål med fällande domar inom mutbrott till bygg- och anläggning. Enligt Institutet Mot Mutor kan det tyda på en ökad medvetenhet och benägenhet att anmäla misstänkta oegentligheter.

Under 2018 meddelades 21 fällande domar avseende mutbrott i Sverige. Även om det är färre domar än året innan åtalades nästan lika många personer och dubbelt så många för grovt mutbrott som föregående år. Det framgår av Institutet Mot Mutors (IMM) rapport ”Mutbrott i Sverige 2018” som just offentliggjorts.

I rapporten lyfts bygg- och anläggningssektorn fram eftersom den står för 36 procent av de mål där utgången blivit en fällande dom. Samtidigt skickas dock en varning till de aktörer som tänker sig att använda mutor som affärsmodell även i framtiden.

– Att bygg och anläggning sticker ut i statistiken betyder nödvändigtvis inte att det sker fler mutbrott i just den sektorn, utan kan snarare vara en indikator på att man i sektorn har en ökad medvetenhet och benägenhet att anmäla misstänkta oegentligheter. Det sker också mycket positiva antikorruptionsinitiativ i sektorn. Samtidigt är bygg- och anläggningsbranschen särskilt riskutsatt ur korruptionshänseende, bland annat mot bakgrund av de stora projekt som genomförs i sektorn och som omsätter mycket pengar samt de många gränsytorna mot offentlig sektor, säger IMM:s generalsekreterare Natali Phalén.

Den som vill få en tydlig bild av den typiska mutbrottslingen får sitt svar i rapporten.

– Den typiske mutbrottslingen 2018 var en 50-årig man inom privat sektor. De vanligaste mutorna utgjordes av pengar, följt av nöjesresor, sakgåvor och rabatter samt renoveringar, säger Natali Phalén.