Tidsbrist, bristande motivation och brist på kompetens beskrivs som de väsentligaste orsakerna till fel, brister och skador i samband med ny- och ombyggnad. Det framgår av en kartläggning som utförts av Boverket, vars bedömning är att felaktigheterna genererar fastighetsekonomiska kostnader som överstiger 50 miljarder kronor – varje år.

Den totala notan kan dock vara betydligt större än så. Boverkets bedömning är att de sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärder samt kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning uppgår till 59-73 miljarder kronor per år (räknat på 2016 års produktionsvolym). Det motsvarar ett nyproduktionsbortfall på mellan 11 000 och drygt 17 000 lägenheter i flerbostadshus.
Vägs även indirekta följdeffekter in kan prislappen rusa upp till så mycket som 83-111 miljarder kronor per år.

Boverket har även tittat på det slöseri som är knutet till ineffektiv resursanvändning under produktionen och kommit fram till att kostnaden motsvarar ett bortfall på 27 000–33 000 lägenheter, det vill säga mer än hälften än den nuvarande bostadsproduktionen.

Då har inte ens samhällsekonomiska konsekvenser med följdeffekter som tidsförluster, ökad ohälsa för anställda, försämrad inomhusmiljö och konsekvenser för miljön vägts in.

Kostnaderna är mycket svårbedömda, men uppskattningarna ger i vart fall ett hum om den slutliga nivån.

Kartläggningen omfattar ny- och ombyggnad av byggnader (småhus, flerbostadshus samt lokal-, industri- och ekonomibyggnader). En slutsats är att fel, brister och skador uppstår i samtliga skeden av ett byggprojekt. En annan att de enskilt största orsakerna hänförs till den mänskliga faktorn: tidsbrist, bristande motivation och brist på kompetens.

Inte minst är slutsatsen att bristande motivation är en viktig orsak, särskilt i produktionsskedet bland entreprenörerna.

Boverket ger också bristande erfarenhetsåterföring en släng av sleven eftersom risken att fel upprepas därigenom ökar. Budskapet är att det finns kunskap om hur man ska bygga, men den måste spridas till alla aktörer i byggsektorn.

Boverket kommer fram till att lagar och regler inte tycks förorsaka fel, brister och skador. Därigenom placeras det huvudsakliga ansvaret för att lösa problemen hos branschens aktörer. Staten kan dock bidra genom att exempelvis förändra regelverk, anslå medel till oberoende forskning för att öka kunskapen samt förbättra förutsättningarna för kunskapsspridning.

Generellt bör i första hand insatser göras för att öka kunskapen om vatten och fukt. Enligt kartläggningen dominerar vatten- och fuktproblem skadebilden, bland annat i form av vattenskador i kök och våtrum, läckande låglutande tak, gårds- och terrassbjälklag, fukt i byggnadens konstruktion och läckage genom ytterväggar.

Boverket konstaterar visserligen att det finns aktörer som vidtagit systematiska åtgärder för att minimera problemen och själva uppger att de når goda resultat. Slutsatsen är ändå att byggskador som orsakas av vatten och fukt inte tycks minska.

Boverket konstaterar att kartläggningen försvårats av den begränsade tillgången på nationell statistik. Därför har informationsinsamlingen kompletterats med samtal och djupintervjuer med branschens aktörer samt en enkätundersökning.