23948sdkhjf

Onödigt dyr infrastruktur

De billigaste alternativen prövas bara i hälften av de statliga infrastrukturprojekten, enligt Riksrevisionen.

Svenska staten satsar årligen ungefär 25 miljarder kronor på ny infrastruktur. För att få ut så mycket som möjligt av varje skattekrona infördes 1997 den så kallade fyrstegsprincipen. Enkelt uttryckt innebär den att Trafikverket vid planeringen av alla infrastrukturprojekt ska undersöka om billigare och mindre omfattande insatser kan möta behoven innan det tas beslut om ny- eller ombyggnad.

Nu har Riksrevisionen granskat hur Trafikverket lever upp till förutsättningarna. Resultatet visar att de billigaste och minst omfattande alternativen, så kallade steg 1-åtgärder, bara prövats i ungefär hälften av de granskade projekten innan beslut tagits om ny- eller ombyggnad.

Det hör till undantagen att de billigare åtgärderna prövas först för att se om de kan tillgodose behoven. Steg 1-lösningarna ses snarare som komplement till dyrare åtgärder, säger Ingemar Delveborn, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Kritiken är dock inte riktad mot Trafikverket i första hand utan mer mot regeringen som uppmanas att tydliggöra bland annat hur fyrstegsprincipen ska användas, och vad det innebär att steg 1-alternativ ska prövas före steg 2-alternativ.

Riksrevisionens uppfattning är att Trafikverket saknar mandat att genomföra många av steg 1-åtgärderna. Framför allt gäller det insatser för att minska trafikvolymer eller efterfrågan på transporter, där till exempel avgifter, skatter, subventioner och övergripande samhällsplanering kan vara nödvändiga åtgärder.

Trafikverket behöver analysera och föreslå åtgärder ur ett systemperspektiv. Eftersom myndigheten inte förfogar över alla de nödvändiga verktygen för att förändra efterfrågan behövs också ett tydligare stöd av regeringen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen konstaterar också att att kvaliteten på de åtgärdsvalsstudier som ligger till grund för planeringen av transportinfrastrukturen behöver förbättras.

I stort är Trafikverket helt överens med Riksrevisionen om såväl problembeskrivning som lösning.

Det är väldigt positivt att Riksrevisionen valt att titta på det här området. De identifierar samma utvecklingsbehov som vi själva har sett, som vi redan har börjat arbeta med. Men det är bra att få en ”second opinion” som blir ett stöd för vårt eget utvecklingsarbete, säger Lennart Kalander, avdelningschef för nationell planering på Trafikverket.

Man ska också komma ihåg att åtgärdsvalsstudier är en i detta sammanhang ganska ny metod som vi började med 2012. Vi försöker hela tiden utveckla vårt arbetssätt parallellt med att vi tillämpar fyrstegsprincipen. De förbättringar vi kommer fram till införs direkt i våra pågående åtgärdsvalsstudier, säger Lennart Kalander.

Fyrstegsprincipen innebär i princip att man vid planering av infrastrukturprojekt börjar med att utvärdera de billigaste lösningarna, Först när dessa avfärdats tas klivet upp till nästa steg.

I steg 1 undersöks om en brist kan lösas genom att påverka efterfrågan på transporter. I steg två utvärderas om det går att använda den befintliga infrastrukturen effektivare. I det tredje steget prövas begränsade ombyggnader, först i det fjärde steget övervägs nyinvesteringar eller stora ombyggnader.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063