Det genomsnittliga antalet anbud per upphandling av offentliga aktörer har blivit allt lägre under senare år samtidigt som det ofta bara är ett företag som lägger anbud. Det konstaterar Konkurrensverket som betraktar utvecklingen som oroande.

– Vi måste se vad som ligger bakom den negativa trenden att det blir färre anbud, och samtidigt motarbeta den. Om antalet genomsnittliga anbud fortsätter att minska riskerar vi att få sämre beslutsunderlag vid framtida offentliga inköp, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

För att komma till rätta med problemet infördes 1 januari 2017 ett lagkrav om att offentliga beställare skriftligen måste motivera de gånger som vissa kontrakt inte delas upp i mindre delar. Avsikten med den så kallade regeln om motiveringsskyldighet var helt enkelt att skapa större möjligheter för mindre företag att lägga anbud.

– När fler små och medelstora företag har möjlighet att lämna anbud stärks konkurrensen och innovationskraften. Det bidrar till ekonomisk tillväxt, och till bättre hushållning med skattebetalarnas pengar, säger Rikard Jermsten.

Konkurrensverket har nu gjort en kartläggning som visar att lagen inte fått önskat resultat. Tvärtom konstaterar Konkurrensverket att fler än hälften av de kommuner som granskats brister i hur de motiverar att kontrakt inte är tillräckligt uppdelade, något som alltså är ett absolut krav, enligt gällande upphandlingsregler.

Konkurrensverkets uppmaning till offentliga upphandlare är att alltid överväga om det är möjligt att dela upp upphandlingar i mindre delar samt att säkerställa att rutiner finns för var och hur det ska anges att en upphandling inte har delats upp.

Läs också om en enkätundersökning som ska klarlägga byggbranschens egen syn på osund konkurrens.