Snabba ryck med bra tryck
Av Det har hänt en hel del på tekniksidan när det gäller väghållning. Under det senaste dryga decenniet har flera nya innovationer förändrat hela branschen, förklarar Björn Kronberg på Ströman Maskin.
– Om jag sagt för 20 år sedan att vi kommer att köra lake i 90 km i timmen på motorvägen skulle ingen ha trott mig, sade han på ett seminarium som Ströman Maskin anordnade i februari.
2005 kom höghastighetsspridarna som innebar att jobbet kunde utföras i hastigheter upp till 70-90 kilometer i timmen.
Kombispridaren, som kan köra både torrt, befuktat och lake tog utvecklingen ännu ett steg framåt.
– Vi fick spridare som kunde göra allt, köra i små områden, sakta och med små givor, säger Björn Kronberg.
Han lyfter dock särskilt fram laken, som han anser har revolutionerat väghållningen.
– Laken har förändrat hela vinterväghållningen, den plus höghastighetsspridaren har gett oss en helt annan vinterdrift.
Fröet till det hela grodde i Danmark när maskintillverkaren Epoke för drygt 20 år sedan fick uppdraget att göra det möjligt att lägga ut lake på broarna till Stora och Lilla Bält, broar som alltid måste hållas halkfria.
2006 tog Epokes svenska generalagent Ströman Maskin systemet till Sverige, flera stora vägentreprenörer nappade men systemet var inte perfekt, körde man lite för långsamt gick det sämre att salta.
– Krokdysan löste det problemet, det blev en högtrycksspruta rätt ner i vägbanan, säger Björn Kronberg.
– Krokdysorna ger väldigt bra resultat, de slår ner laken direkt i backen, de nästan kryper under snön, säger Mats Grönbech på Ströman Maskin.
Ströman Maskin rekommenderar särskilt Karlstadlaken, en blandning av natriumklorid och kalciumklorid som uppges innebära lägre återfrysningstemperatur, färre återfrysningar och färre utryckningar.
– Det blir mindre drivmedel, mindre material och färre olyckor, miljöbelastningen minskar också jämfört med natriumklorid eftersom man använder mindre material, säger Mats Grönbech.
Ströman Maskin rekommenderar också lake (kalciumklorid) för att dammbinda grusvägar. Resultatet är betydligt bättre än med traditionell
Natriumklorid, förklarar Björn Kronberg.
– Man kan spara upp till 10 000 kronor per mil om vi sätter på krokdysorna vid dammbindningen. Vi ser flera kunder som redan är igång med detta och resultaten är riktigt bra. Med 40 mil väg blir det mycket pengar.
De nya framstegen har inneburit att halkbekämpningen går fortare, och kräver mindre material, hävdar Mats Grönbech.
– Färre enheter krävs när insatstiden på klass 1-2-vägar halveras, det går att klara tio mil inklusive tankning på en timme och 45 minuter.
Björn Kronberg noterar att man kan utnyttja spridarna bättre.
– Många av våra kunder har jobb året runt, samma maskin som bekämpar vinterhalkan kan spola gator innan gatorna sopas på våren, den kan binda damm på asfaltytorna och när sommaren kommer kan den binda damm på grusvägar.
– Nu kan man skriva av maskinen mycket fortare, man får mer för pengarna.
Tanken nu är att se om det går att förbättra vinterväghållningen ännu mer. Enligt Ströman Maskin kan till exempel GPS-styrning och vågceller lyfta det hela en nivå med bättre säkerhet, ytterligare besparingar, bättre arbetsmiljö och mindre miljöbelastning.
– Om vi kan placera ut materialet exakt där det ska vara med hjälp av GPS och sen har ett vågsystem som kalibrerar spridaren krävs det mindre material mot i dag.
– Med Karlstadlake kanske vi kan komma ner till 10-12 gram per kvadratmeter vid förbyggande saltning. Det innebär mindre salt än tidigare. Gör vi en halkbekämpning i stället för två som är normalt idag så får vi lönsamhet på ytterligare områden och kan vi sedan bibehålla hastighet vid 80 kilometer i timmen när vi gör förbyggande saltning då är vi en bit på väg, konstaterar Björn Kronberg.
Läs mer om halkbekämpning och dammbindning – klicka på länkarna nedan!
———————————————————————————————
Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube!