Solna. BIM (byggnadsinformationsmodell eller byggnadsinformationsmodellering) har varit mycket i ropet på sistone, Trafikverket kräver till exempel digitala objektsmodeller i alla sina investeringsentreprenader från och med 2015. Tanken har dock många decennier på nacken, redan på 1930-talet började man systematisera information på liknande sätt, förklarar Erik Häggström, BIM-samordnare på Vianova.

– BIM i sig är inte beroende av datorn, men datorerna gör att man kan automatisera processen, det skulle ta betydligt längre tid att leta informationen i band efter band av tättskrivna böcker.

För att få till automatiseringen krävs snabb och korrekt kommunikation mellan databaserna.

– Då kan man till exempel få ut mängder av ritningar, ändra en detalj i modellen och sedan spotta ut nya ritningar på ett litet kick.

De flesta databaser är uppbyggda enligt helt egna mönster och begrepp. Om landskapsarkitekternas nomenklatur ska gälla ska en buske till exempel benämnas ”solitär”, andra yrkesgrupper har andra definitioner och namn.

För att kunna utnyttja andras databaser krävs därför någon form av översättningsfilter eller en given standard. Erik Häggström förordar dock en annan lösning.

– Det blir väldigt stelt om till exempel Trafikverket ska bestämma att en viss standard ska gälla. Jag föreslår i stället öppna ägda format, det vill säga att alla använder det format de vill, som har de funktioner de vill ha, men att formaten är väl definierade och framförallt öppna, så att andra också kan ta sig in i databasen.

I dag finns det både öppna och stängda format, det finns också sätt att kommunicera mellan databaserna, det går att hämta information via olika översättningsformat eller att spegla informationen från till exempel Lantmäteriets databas för Riksintressen så att man får information om var det finns arkeologiska fynd – direkt in i sin egen modell.

Erik Häggström förutspår att informationsutbytet kommer att bli enklare i framtiden och hävdar att vi befinner oss mitt i en stor omvälvning där ritningen långsamt ger vika för modellen även om det filbaserade systemet fortfarande går före det objektsbaserade, till exempel i Trafikverkets databas.

– Flyttas en fartkamera måste informationen i databasen ändras, i dag innebär det att hela ritningen byts ut och eftersom ritningarna överlappar varandra kanske kameran finns med på två ritningar. Är oturen framme kanske informationen ändras bara på den ena och då är ju frågan vilken ritning som gäller.

– Med ett objektsbaserat system kan man i stället ändra objektet ”fartkamera” och få den ändringen daterad, modellen i övrigt ändras inte, säger Erik Häggström.

Han konstaterar att det länge varit ett uttalat mål att gå över till objektsbaserad informationshantering.

– Tekniskt sett är vi där, när det gäller människorna är vi inte där ännu – att skapa en modell är enkelt, att granska den är betydligt lurigare och många tvekar – vem ska ta på sig ansvaret om något går snett? Rent juridiskt finns det också många frågetecken, i dag står ritningen långt över modellen även om det går att i bestämma i ett kontrakt att modellen ska vara likvärdig ritningen.

BIM är dock på frammarsch och särskilt entreprenörerna är heta på gröten – trots att de modeller projektörerna tar fram ofta inte ens når dem.

– De får ritningar som baseras på projektörernas modell men gör ofta nya modeller av ritningarna, säger Erik Häggström.

– De tar en risk, går något snett kan beställaren peka på att de inte gått efter ritningen, tillägger han.

– Men det gör de eftersom de är mer produktionsinriktade, entreprenörerna inser att de tjänar så mycket på att använda modellen att de tar den risken.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------