Ett objektsbaserat arbetssätt kan göra även driftsfasen effektivare tror Erik Häggström. Foto: Vianova

Av Ulrika Andersson den 10 maj 2016 00:00

Solna. Ritningen har redan fasats ut ur projekteringsskedet, där är modeller rutin, i byggskedet är det också väldigt vanligt att använda modeller. Trots att drift- och underhållsfasen av naturen är rätt objektsbaserad har man inte kommit lika långt där, konstaterar Erik Häggström, BIM-samordnare på Vianova.

– Jag upplever att de som ligger längst fram är entreprenörerna, det beror på att de är så väldigt kostnadsstyrda, de är tvungna att hela tiden utvecklas.

Modeller kan förbättra driften på flera sätt. Till att börja med kan man redan i projekteringsfasen bädda för en optimal drift, till exempel genom att redan då ”testa” olika varianter för att se vad som är gynnsammast under både bygg- och drift- och underhållsfasen.

På samma sätt kan data från befintliga drift- och underhållsdatabaser förse projektörerna med värdefull information om vad som funkar och vad som kan göras bättre i framtida projekt.

Ett objektsbaserat arbetssätt har dock flera fördelar även i driftsfasen, med modeller som kommunicerar med olika databaser kan man till exempel se vilken typ av ledning som ligger i backen, hur djupt ledningarna ligger, vilket år de lades ned och vilket år de driftsattes. Det går därmed att till exempel ta fram listor över vilka ledningar som bör bytas just i år.

– Man kan också tänka sig att man tar kontakt med rörtillverkarens databas och får information om att livslängden blivit längre, och ta med det i beräkningen, säger Erik Häggström.

Visar det sig att en rörtyp är mindre lyckad och bör bytas ut mot en annan variant kan man se till att den informationen finns med nästa gång det är dags att byta ut ett rör.

– Man kan ha en stående instruktion om att ett visst rör ska fasas ut

Inför ett större projekt flyttar man ofta ledningar, med information om när ledningarna är lagda kan man samordna flyttningen så att man till exempel inte flyttar ledningarna för att sedan tvingas gräva upp allt igen nästa år när någon av dem måste bytas.

– Då kan man byta ledningen när graven är öppen, det går också att se om en ledning är ”vek” och se till att byta den när man har chansen.

Med samlad, korrekt och tillgänglig information finns alla möjligheter att få ut den fakta som krävs för att göra ett bra jobb tror Erik Häggström.

– Databasen är bara en burk med information men man kan ställa frågor till den. Jag vet kanske inte vilken fråga jag behöver ställa i framtiden, och vilken smart funktion som är möjlig då. Därför måste vi se till att informationen som läggs in är så allsidig som möjligt.

I teorin finns det många fördelar, i praktiken finns fortfarande en del hinder.

– Projektörerna är inte direktkopplade till drift- och underhållsbaserna, för det krävs öppna ägda format, konstaterar Erik Häggström.

Han uppger att det redan i dag finns ett antal bra databaser för drift- och underhåll, där basernas ägare ger driftsorder och rapporterar in vad som görs till exempel på en väg.

– Problemet är att databaserna inte kan kommunicera med varandra, ofta får man ta ut en rapport från en databas och sedan mata in uppgifterna i en annan. Vi måste få bort pappers/filsteget mellan databaserna.

Fotnot: Läs mer om vikten av öppna format och databaser som kan kommunicera med varandra här (klicka på länken)

Fakta Vianova

Vianova bygger programvara och tillhandahåller bland annat databasen Quadri DCM där DCM står för de tre faserna i en anläggnings liv – design (projekteringsfasen), construction (byggfasen) och maintenance (drift- och underhållsfasen).

Databasen består av definierade objekt som sedan förses med egenskaper, en ledning kan till exempel vara en luftledning, en markledning eller en ledning under vatten.

Objektet är överordnat geometrin och ett träd kan till exempel vara en prick eller en mätpunkt eller en 3D-geometri – beroende på vilka behov som finns.

Vianova levererar ramverket, sedan är det kundernas uppgift att fylla systemet med objekt som i sin tur förses med olika egenskaper.

DCM lanserades 2013 och används primärt i bygg- och projekteringsfaserna, tanken är dock att systemet ska komma till användning även i drift- och underhållsfasen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------