Stockholm. Täkter och damm hör tyvärr ihop, dammproblematiken är något som måste hanteras, dessutom förs det diskussioner om att minska de tillåtna värdena kraftigt så frågan var minst sagt aktuell när den togs upp på den branschdag som Sveriges Bergmaterialindustri anordnade i april.

Per Murén, senior advisor på NCC, inledde med att konstatera att det är handling som gäller

– Nollalternativet – att göra ingenting - är inget alternativ, vi måste vidta åtgärder. Varför inte använda SBMI som branschorgan och göra det gemensamt?

Det finns en rad hinder för en effektiv dammbekämpning, kyla, torka, blåst, fallerande utrustning etcetera kan sätta käppar i hjulet. Per Murén slog dock fast att det finns en hel del att göra, inom ramarna för forskningsprojektet Minbas finns till exempel en användbar guide, tipsade han.

– Den är snart tio år gammal men ganska bra, vi kanske ska komprimera och modernisera den.

Det finns också en rad goda exempel att ta lärdom ifrån, hävdade Per Murén. De stora ”dammsugare” som används i LKAB kanske inte är något för ett mindre företag, men metoden är effektiv.

– LKAB har mycket mobil krossning och kraven är tuffa, de arbetar med inkapslingar av dammställen, med rörledningar ner till filter – det är en avancerad dammsugare som går att packa ihop och lägga på ett flak så att den kan flytta med den mobila krossen.

Den vanligaste lösningen är annars vatten i olika former.

– Då får man i och för sig fukt i materialet, och det vill man inte alltid ha, kommenterade Per Murén.

Är det ett större område som ska vattenbegjutas krävs kanoner, det finns flera tillverkare som levererar den typen av utrustning

– Finfördelat vatten ger bättre effekt men sämre räckvidd, det finns också vatten med skum, den utrustningen kostar 60 000-80 000 kronor och är ganska effektiv.

Mekaniska skydd är en annan lösning, det går till exempel att helt enkelt kapsla in dammkällan.

– Det finns till exempel teleskopstup eller mekaniska avskrapare, det går också att dammbinda hela vägar – en hel vetenskap i sig.

Problemet kan också minskas genom att tvätta och bevattna fordon och maskiner som lämnar arbetsplatsen.

– Uträkningar visar att varje bil kan ta med sig sju kg material från ett schaktarbete, det kommer mer än vi tror, kommenterade Per Murén.

Den som vill kan nöja sig med låta bilen passera över torra galler.

– Då skakar man bilen så att det faller av.

Enligt Per Murén tas dammproblemen på allvar i svenska täkter.

– Många har någon form av dammbekämpning, det är mest vatten men det finns alla varianter.

Han tror att kraven på dammbekämpning kommer att skärpas i framtiden.

– Inte lär det bli lättare men det är svårt att mäta och det kommer nog mycket att bli en bedömning av vad som är rimligt.

Per Axelsson, arbetsmiljökonsult på Pax miljöpartner, talade också om damm, närmare bestämt om de typmätningar SBMI samlar in. Tanken är att alla mätdata ska utvärderas för så småningom utgöra ett underlag för till exempel riskbedömningar – inte minst när det gäller kvartsdamm.

Referensmätningar, det vill säga en serie mätningar som görs under likartade förhållanden, kan vara en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, förklarade Per Axelsson.

– Vi ser på typarbeten, maskinförare, manöverrum, vågrum, kontor och så vidare. Det vi ser är att maskinförare exponeras för rätt lite damm om man har en fungerande hytt, övertryck och så vidare.

Han hoppas få in fler mätvärden från täkterna framöver. Med fakta på bordet ska det förhoppningsvis bli enklare för täktägarna att se vilka åtgärder som krävs för att skydda de olika yrkeskategorierna, om det visar sig att gränsvärdena dessutom sänks är nyttan ännu större, hoppas Per Axelsson.

– EU:s vetenskapliga råd rekommenderar att gränsvärdet halveras, det förs en sådan diskussion.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------