Snart klart för förbifart
Stockholm. Jätteprojektet Förbifart Stockholm smyger igång allt mer, i fjol våras besökte vi de förberedande entreprenaderna i Häggvik, nu styr Leveranstidningen Entreprenad kosan söderut och beger sig till Skärholmen, där en drygt 500 meter lång arbetstunnel och en permanent bussramp på 180 meter växer fram, och Sätra, där ytterligare en arbetstunnel drivs fram och där förberedelserna för den blivande bergutlastningshamnen pågår vid Sätra varv.
– Det blir nästan 700 meter tunnel i Skärholmen, och knappt 500 i Sätra, säger Lasse Wilson, Trafikverkets projektledare för Tunnel Söder.
Entreprenaden är värd cirka 160 miljoner kronor och handlades upp relativt tidigt, arbetet sköts upp när hela projektet tillfälligt frystes hösten 2014 men i mars 2015 sattes skopan i backen och i fjol somras drog bergschakterna igång.
Skärholmens första salva gick efter semestern.
– Det är en relativt stor förskärning på cirka 30 000 kubikmeter och berget är hyfsat, det är typiskt stockholmsberg – sedimentgnejs, kommenterar Lasse Wilson.
Förberedelserna för tunneldrivningen pågick hela hösten, i december förstärktes påslaget och i januari kunde även tunnelsprängningarna påbörjas.
Det är trångt på arbetsplatsen när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på i Skärholmen en kulen aprildag. Bilar, maskiner och manskap får samsas på en begränsad yta och det gäller att skapa sig utrymme, förklarar Lasse Wilson.
– Vi måste begränsa hur mycket mark vi tar i anspråk, både med tanke på bebyggelsen och med tanke på naturvärdena.
Skärholmens centrum tornar upp sig bakom krossen och det är inte långt till närmsta hus, den står dessutom nära en tungt trafikerad korsning och så fort möjlighet ges ska krossen flyttas närmare utlastningen, för att öka säkerheten och minska transportsträckorna.
Upplagen av bergkross har också placerats ut strategiskt.
– De fungerar som ljudvallar mot Skärholmen centrum, förklarar Lasse Wilson.
Skärholmens två tunnlar ska mynna ut i ett stort betongtråg som går ut 40 meter från tunnelmynningarna.
– Det blir exklusiva på- och avfarter för kollektivtrafiken, Skärholmen kommer att bli något av en knutpunkt med bussramper till och från tunnlarna, tunnelbana och eventuellt även Spårväg Syd, säger Catharina Lundin, Trafikverkets kommunikatör för projektet.
En stor rigg står i det som ska bli bussrampen och borrar 24 meter långa hål som ska injekteras inför de kommande tre sprängsalvorna. Sprängborrhålen är ungefär 5,5 meter långa och varje salva lösgör cirka 550 kubikmeter bergmaterial som sedan krossas. Trafikverket räknar med att kunna återanvända tio procent av bergmaterialet men behovet ligger längre fram i processen så bergkrosset går direkt ut på marknaden.
– Vi kommer att behöva material till exempel till vägkroppen, som byggs upp av bergkross, och sprutbetongen, säger Lasse Wilson.
I den blivande arbetstunneln står en specialbyggd Liebherr 924 med höj- och sänkbar hytt och skrotar bergväggen. Noggrant känner den av ytan och kontrollerar kvaliteten.
– Det är Hedins som specialiserat sig på den typen av jobb, de har en maskin på plats i Sätra och en i Skärholmen, kommenterar Lasse Wilson.
I Skärholmen har tunnelbyggarna tagit sig 50 respektive 70 meter in i berget, i Sätra bara några minuters bilfärd söderut, står riggen fortfarande under bar himmel.
– Vi har bara kommit tio meter in här, säger Lasse Wilson.
Tunnelnedfarten är säkrad på båda sidor, den vänstra är försedd med rörspont medan den högra stabiliserats med berlinerspont.
– Berlinersponten är billigare, men kräver lite hårdare material. På vänster sida var marken mer vattenfylld, så vi borrade ner rör med klack som gör att det blir vattentätt, kommenterar Lasse Wilson
Till skillnad från i Skärholmen, där arbetet sker nära bebyggelsen, byggs tunneln i Sätra i ett av Stockholms största naturreservat.
För att kompensera för de olägenheter bygget innebär har Trafikverket låtit anlägga nya gång- och ridvägar genom skogen, värdefulla träd som fällts har lagts ut som ”död ved”, för att gynna till exempel insekter i en tid när naturliga fallträd blir allt mer sällsynta.
– Vi har utfört en hel del kompensationsåtgärder, inte minst för fåglarna som störs av bullret, säger Lasse Wilson.
Mycken möda har lagts på att värna framförallt duvhöken, Trafikverket har bland annat sett till att bygga nya boplattformar åt den vackra rovfågeln – stora korgar som satts högt upp i tallar med ett plattare grenverk.
– Duvhöken är en internationellt eftertraktad fågel, vi har därför satt ut boplattformarna på hemliga platser, för att slippa boplundrare, säger Lasse Wilson.
Vid Sätra varv har båtarna ännu inte kommit i vattnet och riggen som långsamt borrar sig in i berget bara några hundra meter från småbåtshamnen gör det i relativ ensamhet trots hamnens 200 båtplatser och 500 båtar som ligger för vinterförvaring.
I takt med att våren dundrar in lär folk- och båtlivet dra igång på allvar och från och med den här säsongen måste båtfolket samsas med den flytande hamn som ska byggas i vattnet men framförallt med de intensiva bergtransporter som ska ske precis här.
Huvudtunnlarna i Sätra och Skärholmen beräknas ge upphov till väldiga volymer bergmaterial, enligt Trafikverkets beräkningar kommer 4,5-5 miljoner ton berg att tas ut här från 2017 och fyra år framåt, hälften av materialet ska skeppas iväg med båt.
– Det var ett villkor i den tillåtlighetsprövning som regeringen gjorde, säger Lasse Wilson.
80 meter långa pråmar och fartyg på 2 000 – 4 000 ton ska kunna anlöpa hamnen. Ursprungligen tänkte man sig en pålad konstruktion men Subterra föreslog en alternativ lösning.
– Deras förslag var både billigare och innebar att miljöbelastningen blev mindre, kommenterar Lasse Wilson.
Den tillfälliga hamnen blir totalt cirka 60 meter lång och består av totalt sex betongpontoner.
– Två pontoner, åtta meter breda och 20 meter långa, ska fungera som tillfartspontoner som ska gå ut 40 meter från stranden vid Sätra varv, säger Lasse Wilson.
De fyra övriga är tio meter breda och tjugo meter långa, de sätts i två rader med några meters mellanrum för att konstruktionen ska kunna ta upp rörelser.
Betongpontonerna, som väger cirka 400 ton styck, tillverkas i Ulvsunda genom att flytkroppar av frigolit armeras och gjuts i torrdocka. Torrdockan sänks sedan och vattenfylls så att pontonerna hamnar i flytläge.
– Hälften är redan gjutna, det tar ungefär en månad per styck, säger Lasse Wilson.
Pontonerna får sedan ligga kvar i Ulvsunda innan det är dags att bogsera hela gänget till Sätra varv, en resa på totalt cirka 13 kilometer. När de kommer fram ska de förankras i botten och spännas upp med kättingar.
Tanken är att konstruktionen ska vara enkel att demontera, och efter 4-6 års drift ska hela hamnen tas isär och säljas.
Huvudentreprenaden drar i gång i slutet av året. Den som får uppdraget måste börja med att bygga en transportlösning, bergmassorna från huvudtunnlarna ska gå på transportband ut till hamnen.
– Vi bedömer att det tar 3-4 månader att bygga banden, sedan kan hanteringen i hamnen komma igång under andra kvartalet 2017, säger Lasse Wilson.
Än så länge är det dock arbetstunnlarna som står i fokus, sprängningsarbetet kommer att fortsätta till november, med 4-5 salvor per vecka. När huvudentreprenaden kommer igång blir det tätare mellan smällarna.
– Då blir det 2-3 gånger per dag fem dagar i veckan, säger Lasse Wilson.
Huvudentreprenören, tjeckiska Subterra, utför sprängningarna i egen regi, en del av bergarbetet utförs i samarbete med slovakiska STI och VSM sköter utlastningen av berget som sedan krossas på plats med en mobil kross från Krossekonomi.
– Vi räknar med totalt cirka 60 000 kubikmeter berg i Skärholmen och cirka 55 000 i Sätra, säger Lasse Wilson.
Hela entreprenaden ska vara klar i slutet av november, Subterra ska då överlämna en oinredd tunnel med indraget vatten, luft, avlopp, pumpsystem med mera.
Huvudentreprenaden är inte upphandlad ännu, anbuden väntas ramla in under våren och tilldelningen ska ske i sommar. Oavsett vem som får uppdraget blir det ett jättejobb, konstaterar Lasse Wilson.
– Nu arbetar vi med två arbetsfronter, i huvudtunnlarna blir det tolv arbetsfronter, det blir helt andra volymer.
| Fakta Förbifart Stockholm
Källa: Trafikverket |
---------------------------------------------------------------------------------------------------------Entreprenadbranschens egen tidning!
Följ oss på Facebook, Instagram,Twitter och Youtube! :)
Artikeln är en del av vårt tema om Video.