Byggbransch i förändring
Ökad internationell konkurrens och renodling av beställarrollen är två faktorer som märkbart bidrar till helt nya strukturer i svensk byggindustri. En förskjutning mot mindre och mer specialiserade företag samt ökad andel totalentreprenader är tydliga konsekvenser.
De utländska inslagen av både företag och sysselsatta blir allt större i svensk byggindustri. Bland de senaste tillskotten finns schweiziska Implenia som i höstas kammade hem ett tunneljobb nära Stockholm för drygt två miljarder kronor. Nyligen tog företa
Detta återspeglas också i lönesumman. Mellan 2006 och 2014 har Sveriges Byggindustriers tio största medlemsföretag minskat sin andel av den totala lönesumman med 16,4 procentenheter, från 50,9 till 34,5 procent.
PA Consulting Group har på uppdrag av Sveriges Byggindustrier studerat de pågående förändringarna i byggbranschen. I den nyligen presenterade rapporten framhålls framför allt två stora förändringar – renodling av beställarrollen, samt ökad internationell konkurrens.
Bland annat konstateras att beställare hos såväl företag som offentliga organisationer avhänt sig teknisk kompetens under 2000-talet för att i stället stärka den kompetens som behövs för att upprätta förfrågningsunderlag och arbeta efter rutiner. Samtidigt ökas kontrollen över kostnader och tidsramar. En direkt konsekvens är att arbetsuppgifter som tidigare låg hos beställarna flyttats över till entreprenörer.
Bland annat ökar entreprenörernas ansvar för projektering, projektledning och samordning av underleverantörer som också blir allt fler. En orsak är ökad specialisering, men också byggmarknadens snabba föränderlighet som gör att behovet av arbetskraft varierar kraftigt. Det har helt enkelt skett en förskjutning mot fler totalentreprenader.
Sveriges Byggindustrier lyfter också fram ackordslönerna med återkommande löneförhandlingar och konflikter med facket som ett skäl till att företag väljer att minska andelen egen personal.
Rapporten beskriver inte i vilken utsträckning användningen av bemanningsföretag ökat i branschen, men konstaterar att de främst anlitas för att hantera ryckigheten i efterfrågan på såväl antalet sysselsatta som på olika kompetenser. Även här hävdas att antalet anställda riskerar att hållas nere av rädsla för att de återkommande löneförhandlingarna kan leda till produktionsavbrott om man inte kommer överens.
Ytterligare ett sätt att minska riskerna för konfliktrelaterade störningar är att flytta bort delar av byggproduktionen till den mekaniska industrin. När resultatet dessutom ofta beskrivs som mer kostnadseffektivt är det naturligt att andelen anställda i byggföretagen begränsas i takt med att en större del av produktionen förläggs till fabriker utanför byggarbetsplatserna.
Enligt rapporten ökar exempelvis användningen av prefabricerade element. I synnerhet tycks förtillverkade element i trä bli allt vanligare. En anledning är att elementproduktionen kan rationaliseras med hjälp av standardisering och dessutom genomföras i en ofta bättre, klimatskyddad arbetsmiljö med färre störningar. Inte minst uppstår möjligheter till stora kostnadsbesparingar genom att använda förtillverkade element från andra länder. I praktiken innebär det att högavlönade svenska byggnadsarbetare ersätts av betydligt sämre betalda industriarbetare i andra länder.
I framför allt de större företagen finns också en tydlig tendens att andelen tjänstemän ökar. Anledningen är, enligt rapporten, att den ökade användningen av underentreprenörer i kombination med skärpta krav inom områden som kvalitet, miljö, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet också ställer ökade krav på kontroller och dokumentation.
Ytterligare en märkbar trend är att de utländska inslagen ökar med avseende på både antal företag och antal verksamma individer i branschen. Exempelvis redovisar Sveriges Byggindustrier ett ökande antal medlemsföretag med utländsk rötter. Den stora skillnaden ligger dock i andelen förvärvsarbetande inom byggbranschen som är folkbokförda i Sverige med medborgarskap i andra länder.
Enligt statistiken var cirka 0,58 procent av de förvärvsarbetande i byggbranschen som år 2000 var skrivna i Sverige medborgare i ett annat land. 2013 hade den siffran ökat till närmare 4,1 procent. Lägre löneanspråk kan vara en anledning, brist på svensk arbetskraft med rätt kompetens kan vara en annan.
En positiv utveckling är att åldersstrukturen förändrats till det bättre. Senare tids stora pensionsavgångar har inte slagit så hårt som många befarade och i dag är närmare 25 procent av medlemsföretagens medarbetare under trettio år. Det kan till och med tyda på en relativt bra balans mellan byggelever och tillgången på arbete.
Rapporten försöker också analysera framtiden på fem till tio års sikt, vilket inte är helt lätt då åsikterna går rejält i sär på vissa punkter. I synnerhet skiljer sig uppfattningen om andelen yrkesarbetare i de företag som åtar sig totalentreprenader. Här finns bestämda uppfattningar som dels hävdar att än större andel kommer att hämtas från underentreprenörer och bemanningsföretag, dels att det finns en önskan att ha egna anställda som kan känna ansvar och stolthet och förvalta företagskulturen.
De flesta tycks dock vara överens om att det behövs en kärna av yrkesarbetare som bör behållas även vid konjunkturella nedgångar.
De flesta verkar också överens om att den internationella konkurrensen kommer att hårdna ytterligare och att andelen utländska yrkesarbetare i Sverige fortsätter att öka. Lika övertygade är de flesta om att det industrialiserade arbetet kommer att ta för sig betydligt mer än i dag och att betydligt fler kvinnor kommer att vara verksamma i byggföretagen, inte minst i ledande ställning.