60 år med gräv och last
På många marknader säger man inte grävlastare, man säger JCB. Grävlastaren har allt sedan produktionsstarten för 60 år sedan varit något av flaggskepp för den brittiska tillverkaren. Följ med Leveranstidningen Entreprenad på en resa genom de sex första decennierna.
5
Bilder
Mk 1 lanserades 1953 och beskrivs av JCB som världens första grävlastare och lade grunden till årets 60 årsjubileum.
Det skulle kunna skrivas en hel bok, bara om uttalet av Uttoxeter. Det lär finnas i varje fall 79 historiskt vedertagna sätt att uttala namnet på den lilla brittiska staden vid floden Dove, nära Derby och Stoke-on-Trent.
Det har redan skrivits minst en bok om en av stadens största arbetsgivare, JCB, döpt efter Joseph Cyril Bamford som med hjälp av ett begagnat svetsaggregat och överskottsmaterial från militär utrustning började tillverka tippbara flakvagnar i ett litet, oansenligt garage 1945.
Sex års krig hade just slutat. Bönderna i grannskapet började rusta upp sin maskinella utrustning och vagnarna var ett bra komplement till den nya generation bensindrivna traktorer som snabbt fick en stark ställning bland brittiska lantbrukare.
De enaxliga vagnarna växte till två axlar och tippningen blev hydraulisk innan den lilla tillverkaren började tillverka lastaggregat för montering på Fordsons Major-traktorer. Därmed föddes Major Loader, men det riktigt stora lyftet för företaget skulle dröja några år till.
Joseph Cyril Bamford beskrev sig själv som kunskapstörstande och under en säljresa i Norge 1952 kom jakten på kunskap till stor nytta. Där fick han syn på en maskin med ett bakmonterat hydrauliskt grävaggregat, ett nytänkande som skulle komma att prägla den framtida inriktningen i hans företag.
Helt övertygad om att han själv skulle kunna åstadkomma något bättre, köpte han med sig en maskin till England och efter mängder med tester, utvärderingar och förändringar lanserades Mk 1 redan året efter – en Fordson-traktor med lastaggregat fram och ett hydrauliskt grävaggregat bak. Det som JCB kallar världens första grävlastare var född, utan hytt i standardutförande, men redan nu fanns möjlighet till visst tillval, exempelvis hytt.
1957 följde nästa steg i utvecklingen med Hydra-Digga som enligt reklamen kunde gräva genom berg med sitt nu mer kraftfulla grävaggregat. Dessutom försågs traktorn med en hytt som också var anpassad till arbete med både last- och grävaggregat. Modellen kunde för övrigt köpas även utan frontlastare.
1958 lanserade företaget Loadall, en egen traktormodell med hydrauliskt lastaggregat. Redan året efter kombinerades den nya lastaren med Hydra-Digga, en modell som hann tillverkas i ungefär 2 000 exemplar innan den ersattes av den större och mer kraftfulla JCB 4 1960. Samtidigt breddades utbudet av bland annat skopor och gafflar.
Med JCB 4, med en för den tiden modern hytt och hydraulik på båda aggregaten, blev också intresset från bygg- och anläggningsindustrin större.
JCB 3 som började tillverkas i mars 1964 var en mindre modell som bland annat integrerade aggregaten i chassit. Det handlade inte längre enbart om att bulta fast dem på en befintlig traktor. Nymodigheten sideshift på grävaggregatet förenklade arbete i trånga miljöer och gjorde det bland annat betydligt lättare att gräva nära hinder.
Modellerna blev fler liksom storlekarna , för att inte tala om kunderna som strömmade till i allt snabbare takt. 1972 tillverkades 6 000 enheter och 20 år efter produktionsstarten passerades milstolpen 50 000 maskiner.
Och därefter har det accelererat än snabbare i takt med att teknikutvecklingen, exempelvis i form av turboladdade motorer, powershift och fyrhjulsdrift, gjort maskinerna allt mer användbara, bekvämare och säkrare. 1996 passerades 200 000 tillverkade grävlastare och 2004 passerades en halv miljon.
Enligt företagets egen bedömning hamnar grävlastare på plats fyra med avseende på antalet tillverkade entreprenadmaskiner runt om i världen. Samtidigt hävdar företaget att man varit marknadsledare på grävlastare i varje fall de tretton senaste åren.
Ett par rätt avancerade grävlastare har också lämnat den brittiska tillverkarens ritbord. Där finns exempelvis HMEE, High Mobility Engineer Excavator, som med sin 5,9-liters dieselmotor kan driva maskinen i närmare 90 kilometer i timmen. Eftersom den förstås kan lasta och gräva och dessutom tåla både minor och granatbeskjutning har den blivit förhållandevis populär bland militära förband runt om i världen. Sommaren 2012 levererades exempelvis de första maskiner som beställts av Försvarets Materielverk till Sverige. Ett exemplar visades för övrigt när Entreprenadexpo hade premiär i Skåne förra året.
På Entreprenadexpo visades även JCB GT som först lanserades 1988 och som är världens snabbaste entreprenadmaskin alla kategorier. Med en motor på ungefär 1 000 hästkrafter har den en topphastighet runt 160 kilometer i timmen. Entreprenadmaskin är kanske att ta i förresten, den gör sig i sanningens namn bättre i utställningslokaler och i samband med farttävlingar.
Och fler grävlastarnyheter lär det bli vad det lider.
– Grävlastaren är mycket mer än en grävmaskin och kommer de närmaste åren att utvecklas snabbt som en kraftfull och mångsidig redskapsbärare, förutspår Tim Burnhope, JCB:s chef för utveckling och tillväxt.