Mer av allt för LKAB
LKAB siktar på att kunna producera 37 miljoner ton om året från och med 2015. Två nya huvudnivåer och tre nya gruvor ska ge mer malm, man måste också lägga om delar av produktionen.
2
Bilder
Bilden lånad från LKABs hemsida. Med de två nya huvudnivåerna och tre nya gruvor ska produktionsmålet på 37 miljoner ton uppnås. Här syns Gruvberget. Foto: Fredric Alm/LKAB.
LKAB vill öka sin produktion från dagens 28 miljoner ton till 37 miljoner ton 2015 och enligt företagets ekonomidirektör Leif Boström finns det potential både i de existerande gruvorna och i närområdet.
– Den nya huvudnivån i Kiruna räcker till 2030, sen kan vi ta oss 300 meter ner till, huvudnivån i Malmberget räcker till 2029, sade han under sitt anförande på Raw Materials Groups konferens i mitten av november.
LKAB har dessutom tre nya gruvor på gång i Svappavaara-området. En av dem är Gruvberget, där man påbörjade produktion 2010 men tvingades stoppa verksamheten eftersom företagets miljötillstånd bedömdes vara ogiltigt.
– Men vi hoppas kunna starta om där snart, förklarade Leif Boström.
(Red:s anmärkning: efter ett positivt besked från mark- och miljödomstolen startades verksamheten i Gruvberget om den 21 december).
En helt ny gruva , Mertainen, ett dagbrott norr om Svappavaara där man räknar med att även kunna ta sig under mark, ska också bidra. Tanken är att vara uppe i full produktion 2015 och då leverera 10-15 miljoner ton.
Den tredje gruvan är Leveäniemi. Här hoppas man på att årligen producera fem miljoner ton magnetitmalm. Det gamla dagbrottet är i dag vattenfyllt, men pumparbetet är påbörjat.
– Det tar två år att pumpa ut allt vatten, vi räknar med att starta produktionen 2015, sade Leif Boström, som ser de tre nygamla gruvorna som en effektiv investering eftersom de ligger nära befintlig infrastruktur och produktion i Svappavaara.
LKAB har investerat kraftigt i flera år, Leif Boström räknar med fem miljarder kronor om året de senaste 5-6 åren.
– Vi har investerat 30 miljarder kronor, allt med egna medel.
Aktuellt är bland annat att förse pelletsfabriken i Svappavaara med ny utrustning för att rena avgaser. LKAB har också satsat på nya lok och vagnar för att klara volymerna från de nya gruvorna. Företaget har också utökat lagringskapaciteten i Narvik.
2011 producerade LKAB 26 miljoner ton. Ungefär 22 miljoner ton var pellets. Men det tar tid att få tillstånd för att öppna fler pelletsanläggningar, ska man utöka produktionen kan det därför inte bli på pelletssidan, förklarade Leif Boström som förutspår en förändring i vilka produkter företaget kommer att producera.
– Det blir mer fines.
Han ser också ser en förändring i vilken typ av pellets som kommer att efterfrågas.
– Det lär bli mer DR-pellets.
För att klara förändringarna i produktionen krävs rejäla satsningar på forskning och utveckling, konstaterade han.
– Vi måste satsa stora resurser på det, vi vill växa med våra kunder.
– Vi tror att efterfrågan kommer att fortsätta men att priserna pressas ner, vi tror dock att det kommer att vara ett ”healthy price”.
Leif Boström betecknar LKAB som en europeisk storspelare med över 90 procent av den totala europeiska järnmalmsproduktionen. På den globala skalan är man betydligt mindre, men när det gäller pellets är man nummer två eller tre i världen.
– Den nivån har vi för avsikt att ligga kvar på, förklarade Leif Boström.
Han kan se tillbaka på några bra år för företaget, men när priserna började svaja sjösatte LKAB ett program för att kapa kostnader, ett program som ska vara fullt genomfört 2015.
Ett sätt att minska utgifterna är att satsa mer på fjärrstyrning.
– Nu ska vi 300 meter till ner i gruvan, då tar det en timme till att ta sig ner, därför fokuserar vi på högteknologi.
En ekonomisk börda man inte undkommer är det faktum att LKAB måste flytta städer för att kunna bedriva sin verksamhet. Både Kiruna och Malmberget ligger illa till när den underjordiska gruvbrytningen drar fram.
– Vi måste kunna locka folk även i framtiden och då krävs inte bara ett attraktivt företag utan även attraktiva städer, förklarade Leif Boström.
Utmaningen är enorm, påpekar han.
– Det är en stor börda för ett företag, därför måste vi öka produktionen så att vi får ett cash flow, det är lite av en fråga om liv och död för oss.