Sherlock Holmes i Vinsta
De riktigt stora mysterierna lockar Dumper Jakob Anderson. Han trivs som bäst när han tvingas ta fram sin inre Sherlock Holmes för att laga maskinen. – Det är det som är roligt med jobbet!
– Ibland får man tänka till lite, säger Jakob Anderson, ägare till Dumper Jakob.
En hydraulpump är en baggis för mannen som drivit företaget i olika former sedan slutet av 1980-talet. Han följer delvis mallen för hur man blir maskinnörd.
– Jag är uppvuxen på en bondgård och har alltid varit intresserad, först var jag med i verkstaden, sen fick jag en moppe, sen trimmade jag den, fick en bil som jag mekade i, och så har det rullat på.
Trots att han brann för skruvandet fick han inte gå fordonsteknisk linje för sina föräldrar. Det tog han dock igen med råge senare.
– Jag hoppade av gymnasiet när jag bröt armen. Sedan började jag jobba som mekaniker på Lantmännen och lärde mig allt där i stället.
1979 började han på Lantmännen. De stora entreprenadmaskinerna lockade och dumprarna blev hans ansvar.
– Det är därför firman heter Dumper Jakob.
I slutet av 1980-talet startade han eget.
– Varför inte, säger han med ett leende.
Tokmycket
Dumper Jakob är dock mer än bara dumprar. Jakob Anderson åtar sig alla typer av entreprenadmaskiner. Han ansvarade under många år för Groves mobilkranar. Ett uppdrag som innebar att rycka ut varhelst en kran var i nöd i konungariket Sverige.
– I dag är Belldumprar och Ljungbyhjullastare ryggraden, men vi tar in alla sorters maskiner, säger Jakob Anderson,
Tempot är högt.
– Ibland är det mycket och ibland är det tokmycket, man kan ju inte bestämma när något ska gå sönder.
Jakob Anderson körde länge solokvist men för drygt tio år sedan tog han in en anställd - Lennart ”Lelle” Stenqvist.
Han har också turen att ha en hustru med egen redovisningsfirma som kommer in 3-4 dagar i veckan och trollar bort all administration.
– Det enda jag gör är öppnar posten och gör i ordning fakturaunderlag, det är toppen!
Akut
Lelle och Jakob har varsin servicebil och tillbringar avsevärt mer tid ute i fält än i verkstan.
– De stora maskinerna står där de står oavsett om de ska repas eller servas. Då blir det vi som får flytta på oss, säger Jakob Anderson.
Under årens lopp har han fått kasta sig på flyget många gånger.
– Vi har till exempel varit mycket i Norrland för att ta hand om kranar som används när man bygger vindkraftparker.
Maskinerna står ofta illa till, kanske på en lerig åker eller mitt i skogen. Men det är bara att gilla läget.
– Vad ska man göra? Låta dem stå kvar som ett monument? Det är bara att åka, konstaterar Jakob Anderson.
Oppfinnarjocke
När det är dags att bege sig packar han ned de verktyg han tror behövs.
– Det funkade bra med eltejp och ståltråd när jag började, det gör det inte längre!
Om det visar sig att rätt verktyg trots allt ligger hemma i Vinsta får man leka MacGyver.
– Jag har varit ute på fältet sedan 1982 så jag har lärt mig en del tjuvknep, säger Jakob Anderson.
När han gick bet på att få lös två pinnar som höll fast det handbromsbelägg som skulle bytas testade han till exempel att trava ringnycklar och sedan använda justeringen för att få lös eländet.
– Det blev en bra avdragare!
Klurigt
Arbetet har ändrat karaktär under hans dryga 30 år i branschen.
– Det var lättare förr. När det var pinnar och stag gick det lätt att se vad som gått sönder. Nu är det elektronik, då blir det lite klurigare. Snart kan man inte laga allt om man inte har precis rätt verktyg med sig.
Miljötänket har också slagit igenom.
– I dag måste man ta hand om spillolja och filter på ett helt annat sätt, förr grävde man en grop när oljan skulle bytas.
Om det nu alls byttes olja.
– Förr bytte man aldrig hydraulolja, man fyllde på när det började ta slut. I dag ska oljan vara renare och bättre och då måste den bytas.
Detektiv
Att vara mekaniker är att vara något av en privatdetektiv. Och precis som Sherlock Holmes puffar extra nöjt på sin pipa när mysteriet är löst så trivs Jakob Anderson lite mer än vanligt när han löst ett särdeles ”konstigt” problem.
– Det är det som är roligt med jobbet!
En gång löste han mysteriet med elkabeln som läckte olja.
– Det visade sig att en magnetventil tätats så att det rann olja i kabelhöljet.
Nästa mysterium som väntar är en maskin där alla displayer släckts ner och alla ”rimliga” lösningar redan testats och avfärdats.
– Vi har provat att byta ut allt som sägs ha med displayen att göra men det hjälper inte, jag vill verkligen veta var felet ligger, säger han med glöd i blicken.
Hotat
Verkstaden är välstädad och fräsch men det gröna golvet är flagat.
– Jag hade tänkt måla det men nu vet jag inte om det är lönt, säger Jakob Anderson.
Både hans verkstad och alla grannhusen är nämligen dömda till undergång.
– De ska riva hela området för Förbifart Stockholm, dels ska det bli en stor trafikplats just här i Vinsta, dels är det här den enda platsen som lämpar sig för etablering.
Vid årsskiftet 2012/2013 ska Dumper Jakob ha lämnat lokalerna och vad som händer sedan står skrivet i stjärnorna.
– Jag har hållit på med det här hela livet och man blir ju inte yngre. Men jag kanske ska hitta på något helt annat. Eller så får jag försöka hitta nya lokaler. Vi får se. Jag har inte bestämt mig än.