Släpp sargen och våga prova
Varför klamra sig fast vid AMA? Det undrar Tommy Edeskär. Vi borde vara lite mer öppna för att prova nya saker, säger forskaren som ser till exempel gummiklipp som ett utmärkt och billigt vägbyggnadsmaterial.
– Materialet har unika egenskaper som fungerar mycket bra i vissa sammanhang, säger Tommy Edeskär som i dag delar sin tid mellan Luleå Tekniska Högskola och Sweco.
Frågan har blivit allt mer aktuell sedan ett producentansvar som innebär att vissa material måste återvinnas införts. Frågan aktualiserades än mer när ett EU-direkt som innebar ett totalt förbud mot att deponera däck infördes 2006.
I Tommy Edeskärs forskningsprojekt har fokus legat både på hur man ska kunna använda materialet och vilken effekt detta får på miljön. Resultatet blev en redovisning av hur man bygger med däckklipp och hur materialet bör dimensioneras. Man försökte också ringa in var materialet passar och var det inte passar.
I arbetet med avhandlingen flera sträckor i Boden byggts med gummiklipp, man har också byggt flera av Ragnsells körplaner med gummiklipp i botten. Forskarna har också tagit del av andras projekt, och bland annat mätt utsläppen från en norsk bullervall byggd med gamla bildäck som lättfyllnad.
– Vi har gjort omfattande tester för att se var allt kom ifrån och det visade sig att vattnet som rann genom däcken var renare än både det som fanns i diket och det som fanns i vattentäkten, säger Tommy Edeskär.
Däck ses ofta som en miljöfara men Tommy Edeskär uppger att alla de tester, laboratorieförsök och mätningar man gjort visar att risken för farliga utsläpp är mycket låg.
– Inget sticker ut på något sätt, vid infrastrukturprojekt släpps det alltid ut lite zink till exempel, men vi har inte kunnat hitta några farliga koncentrationer av något ämne. Rätt använt är det inte ett problem.
Den stora diskussionen när det gäller däck brukar röra sig kring de fruktade PAH-erna, det vill säga polyaromatiska kolväten.
– Alla försök vi gjort visar att det inte är något problem, inte heller lakningen har visat sig vara ett problem. Vi känner oss väldigt trygga när det gäller miljöaspekten, säger Tommy Edeskär.
Ett kommande EU-direktiv angående anger dessutom att däcken i framtiden inte får innehålla PAH alls, ett beslut som tagits för att skydda personal som tillverkar däck.
– Direktivet införs fullt ut 2012, säger Tommy Edeskär.
Den trygga känslan till trots rekommenderar han ändå inte att materialet används under grundvattenytan.
– Inte för att det skulle vara uppenbart farligt men för att vi inte behöver ta den kontroversen, allt material som finns tillgängligt kan användas på lämpligare ställen.
Han beräknar att det årligen finns cirka 150 000 kubikmeter material att tillgå i Sverige.
– Det är inte mycket i anläggningssvängen, därför bör man välja rätt områden, säger Tommy Edeskär.
Den begränsade volymen innebär att det knappast kan bli tal om att använda materialet i de stora vägprojekten.
– Det kanske kan räcka till 100-200 meter på en stor väg men inte flera kilometer.
Då passar det bättre att lägga i gång- och cykelvägar.
– Materialet finns i så begränsade volymer och det kan aldrig konkurrera ut bergmaterial utan bara bli ett komplement.
Tommy Edeskär ser tvärtom en möjlighet för bergmaterialeverantörer att göra sig en hacka i framtiden.
– De kan vara med och leverera materialet, de har transportkapaciteten och anläggningskunnandet.
Vad hindrar då svenska entreprenörer från att kasta sig över gummiklippen? Ja, det undrar Tommy Edeskär också.
– Det saknas kunskap och initiativförmåga, säger han.
Svenskarna klamrar sig fast vid sin AMA lite väl mycket ibland tycker han.
– Sverige är faktiskt inte ledande på byggsidan, vi gör som vi alltid har gjort och det är svårt att få genomslag på nya metoder, det är inte märkvärdigare än så.
Frågan är i och för sig också vem som ska ta initiativet, är det beställaren, entreprenören eller konsulten?
– Jag tror att den som har intresset och vill optimera verksamheten och tjäna pengar kommer att göra det, det har inte använts förut och då krävs lite mod. Vi borde vara lite mer öppna för att prova nya saker, säger Tommy Edeskär.
Ytterligare en komplicerande faktor är tillståndsbiten. För att få använda materialet, som kan ses som ett avfall, måste man be om lov.
– Det räcker förhoppningsvis att anmäla till kommunen och berätta vad man tänker göra, säger Tommy Edeskär.
Åsikterna har dock gått vitt isär och ibland har frågan stötts och blötts i många instanser.
– Det har varit fall uppe i Miljööverdomstolen men där vann vi, man kan alltså se det som prejudicerande, säger Tommy Edeskä.
r Han hävdar bestämt att det finns pengar att tjäna på att använda sig av gummiklipp.
– Hittills har materialet "svalts" av andra användningsområden och inte nått ut till anläggningsbranschen. Men om man märker att det går att tjäna pengar på att använda det in gång- och cykelvägar och framförallt kanske när det handlar om motfyllnad så kan man optimera tekniken och samtidigt tjäna pengar.
Tommy Edeskär har genomfört sin avhandling som anställd på Luleå Tekniska Högskola. Svensk Däckåtervinning är en av finansiärerna, men även SBUF, Vägverket, Banverket med flera har varit med och betalat. I samband med arbetet har Tommy Edeskär även tagit fram en handbok som finns tillgänglig via Sveriges Geotekniska Institut, SGI.
– Det står inte i AMA hur man använder däckklipp, och det kräver därför en extra insats. I handboken finns riktlinjer för hur man ska använda materialet, uppgifter om vilka krav man bör ställa på det och en övergripande dokumentation om kunskapsläget.
Handboken kan laddas ner gratis via SGI:s hemsida: www.swedgeo.se.