Maskinleverantörerna och Maskinentreprenörernas Reklamationsråd är nu inne på sitt fjärde år och sitt 29:e fall, varav 18 är avslutade, åtminstone för rådets del.

I de flesta fall har parterna följt rådets rekommendation till tvistens lösande, men i några fall har parterna hittat en annan lösning. Det kostar bara 5 000 kronor för den anmälande parten. För att få detta facila pris ska anmälande part vara medlem i Maskinleverantörerna eller Maskinentreprenörerna, men teoretiskt sett kan även en icke medlem ta hjälp av rådet, men då får man betala fullt arvode.

- Någon egentlig makt har rådet förstås inte och rådets rekommendation har ingen juridisk status. I Maskinleverantörernas stadgar står det dock att rådets rekommendation skall följas, annars blir man utesluten.

Maskinentreprenörerna har inte något sådant krav inskrivet i sina stadgar, men det kanske kommer. En part som är missnöjd med rådets rekommendation kan "överklaga", men om rådet inte tycker att han eller hon har lyckats visa några nya fakta som påverkar beslutet, återstår för parten "att bryta ihop och gå vidare" eller gå till domstol. Det vill dock Lars-Erik Ljungberg starkt avråda från. Det tar mycket lång tid och kan kosta stora summor.

Hur lång tid det kan ta belyser följande fakta, nämligen att våren 2006 anmäldes ett ärende inom branschen till allmän domstol och det kom upp i tingsrätten nu i år, alltså efter fyra år.

Till saken hör dessutom att en av parterna överklagat till hovrätten, så nu dröjer det kanske fyra år till.

- När den här tvisten uppstod fanns inte Reklamationsrådet, men om det hade funnits och fått äran att ta sig an det hade man säkert hittat en lösning väl så bra som en domstol, inom max ett halvt år och till en hundradel av kostnaden.

En fördel Reklamationsrådet har gentemot domstolar är enligt Lars-Erik Ljungberg att medlemmarna i rådet känner branschen utan och innan.

- Branschen har inte utmärkt sig för skriftliga avtal utan präglas av muntliga överenskommelser och ett fast handslag. Kommunikationsproblem blir därför vanligt när svart på vitt saknas.

- Vad är det för maskin som köpts, vad ingår och ingår inte? Beställare och leverantör har olika referensramar. Det som är självklart för den ena parten innebär något helt annat för den andra, säger Lars-Erik Ljungberg.

Han exemplifierar med en beställning av en maskin, där varken köpare eller säljare tänkt på däck, tilläggas kan att detta skedde under 2008, däckbristens svåra år.

- Problemet är att man tror att man är överens och tror att man sagt samma sak tills maskinen står där, säger Lars-Erik Ljungberg.

I det aktuella fallet behövde maskinentreprenören däck för grovbruten väg, men de däck som satt på maskinen var avsedd för en annan körning och gick ganska snart sönder. Tvisten om vem som ska stå för kostnader i samband med de olämpliga däcken är inte avgjord ännu.

- Diskussionen har antytt att rådet tycker det är bådas fel, säger Lars-Erik Ljungberg.

Enligt honom är de absolut svåraste problemen acceptansproblem, det vill säga när man inte säkert kan säga om det är något fel maskinen eller om den är så här.

Olika maskinfabrikat och olika maskinserier kan ha egenheter i sin konstruktion och sitt sätt att fungera. Maskinindivider kan också skilja sig från varandra.

- Föraren tycker att maskinen är ryckig eller långsam eller svag eller har alla tre egenheterna. Han ringer verkstaden och säger att maskinen är värdelös.

- Mekanikern mäter och mäter. Mekanikern hittar oftast inget fel men kan inte säga det till kunden. Han vill hitta ett fel och rätta till det för att kunden ska bli lycklig, säger Lars-Erik Ljungberg.

Det kan finnas fall där maskinen fungerar men det finns något mystiskt ljud eller det kan också vara en känsla i spakarna och så vidare.

Mekanikern provkör naturligtvis också maskinen, men har oftast inte erforderlig erfarenhet för att kunna avgöra om maskinen är OK eller inte. Detta är de svåraste fallen enligt Lars-Erik Ljungberg.

Det som måste till för att lösa dessa problem är enligt Lars-Erik Ljungberg, att oberoende och mycket erfarna förare provkör den maskin som uppges krångla.

- Pon Equipment exempelvis anställde demoförare som skickades ut till kunder med maskinproblem. Swecon har också anställda demoförareexperter på Volvo. Problemet blir att hitta demoförare till mindre märken, eftersom representanterna för fabrikat som säljs i mindre omfattning inte kan bära kostnaden för en demoförare.

- När det gäller icke vanligt förekommande märken kan man istället fråga sig var i Sverige det finns en likadan maskin och då kan den föraren lånas för att kolla om den maskin som uppges krångla, säger Lars-Erik Ljungberg.

Grundregeln när en maskinägare klagar över maskinen är att mäta det man klagar på. - Vibrerar maskinen, mät vibrationerna

- Avger maskinen oljud, mät oljudet

- Upplevs maskinen svag, mät styrkan - Verkar maskinen långsam, mät snabbheten

Men enligt Lars-Erik Ljungbergs erfarenhet är mycket av det som rör maskiners eventuella fel av känslomässig natur.

- Känslor kan dock inte mätas, som att maskinen växlar konstigt ibland och att den är seg och rycker till emellanåt.

Att utreda vad som är fel på maskiner är problematiskt och kan ta lång tid. Ett annat fall som rådet behandlat kommer nu upp i domstol. Räkningen för en reparation stannade på 350-400 000 kronor. Maskinentreprenören ville inte betala men det tyckte rådet eftersom det handlade om ett hydraulproblem som ju kan vara mycket svåra att lösa.

- Maskinentreprenören blev inte nöjd med rådets rekommendation. Verkstaden höll på i två veckor innan man hittade felet. Maskinägaren hävdar att verkstaden var oskicklig men rådet bedömde att verkstaden gjort så gott man kunnat. Det blir intressant att se vad en domstol har för åsikt, kommenterar Lars-Erik Ljungberg.

En dyr felsökning och reparation brukar vanligtvis lösas genom att kunden åker till servicechefen som trollar bort en del av kostnaderna genom att lägga några timmar på utbildning, goodwill, och dylikt. Men denna gång blev maskinentreprenören och verkstaden ovänner.

- Verkstaden hävdade att det tog så här lång tid. Till saken hör också att maskinentreprenören fick viss kompensation av försäkringsbolaget.

Reklamationsrådet har en del skrivet underlag att utgå från när man ska göra bedömningar. När det gäller köp av maskiner har Maskin03 använts som innehåller allmänna bestämmelser för leveranser av anläggningsmaskiner och tillbehör, redskap med mera för yrkesmässig verksamhet. När man arbetat med serviceärenden har man utgått från Resut 05 som handlar om leverans- och garantibestämmelser för reservdelar, utbyteskomponenter och reparationer.

- Maskin 03 och Resut 05 är långt ifrån heltäckande och överhuvudtaget är det tunt i svensk lagstiftning när det gäller regler företag emellan, säger Lars-Erik Ljungberg.

Ofta får rådet göra en rimlighetsbedömning. Nu ska man omarbeta Resut 05 och det är bra eftersom många luckor finns.

– Dokumentet har arbetsnamnet Reparation 10 och man hoppas det skall bli klart i höst, säger Lars-Erik Ljungberg.