Bakgrunden är att grävskador orsakar årligen skador på kritisk infrastruktur för miljontals kronor, skador som också kan innebära konsekvenser för tredje man. Erik Wedin på post- och telestyrelsen är projektledare för portalen. – I dag finns en uppsjö av operatörer, därför håller vi på med att skapa en nationell portal som ska samla deras information på ett och samma ställe. Det finns mycket information då det uppskattningsvis finns runt 150 ledningsägare i landet. Ett stort antal aktörer står bakom initiativet, Maskinentreprenörerna är en av dem. – Telia och kommunen brukar maskinentreprenörer känna till medan Stjärn-TV och TDC Song Holding ofta är främmande liksom resterande hundra operatörer. Då händer det att man chansar och kan gräva av ledningar, säger Ulf Andersson, handläggare i projektet. Till portalen ska alla som behöver information om var i marken ledningar finns kunna lämna uppgifter om sitt schaktområde. Därmed ska de vara säkra på att alla berörda ledningsägare får frågan om dessa kan beröras av den planerade schaktningen. Portalen syftar till att minska risken för grävskador och därmed indirekt stärka kritisk infrastruktur och öka krishanteringsförmågan. Dessutom sänks ledningsägarnas kostnader för ledningsavisning. Det finns dock en hake när det gäller tillförlitligheten. Än så länge har bara cirka hälften av ledningsägarna anmält sig och det hänger på att alla anmäler sig för att systemet ska var pålitligt, säger Ulf Andersson. I vår kommer systemet att kunna börja användas i ett begränsat område, Uppsala med omnejd. Därefter kommer systemet att utvärderas innan det införs i hela landet. Under 2010 kommer PTS att lämna över ansvaret för portalen till en partsgemensam förvaltningsorganisation och systemet blir nationellt tillgängligt. Portalen består av frågeformulär med kartverktyg, en databas där informationen om ledningsägarnas intresseområden indelat i kvadratkilometer lagras, förmedlingsfunktion för att skicka frågor till ledningsägaren, prenumerationsfunktion samt ärendehanteringssystem. Ledningsägare som anmäler sig via portalen erhåller, efter validering, inloggningsuppgifter till portalen. Via ett webbgränssnitt anger ledningsägare inom vilka kilometerrutor man har ledningar och i vilket format man vill ha sina frågor. Ulf Andersson har testat systemet och är nöjd. – Det är bara är att markera på kartan var man vill gräva. Kartan svarar med att berätta vilken eller vilka operatörer som är berörda. Finns ingen berörd i markerat område får man svar att ingen ledning finns. Projektörer/entreprenörer och andra anger intresseområden och får omgående svar. De som behöver ha information om var ledningar finns registrerar sig via portalen och erhåller, efter validering, inloggningsuppgifter till portalen. Via ett frågeformulär markerar man område i kartverktyget samt anger syfte, tidpunkt med mera för schaktningen. När frågan är komplett kontrolleras mot databasen vilka ledningsägare som har registrerat intresse i aktuella kilometerrutor. Resultatet visas omgående och förfrågan skickas bara till berörda ledningsägare. – Systemet verkar mycket bra. Man kan söka på ett område som rutats in. Finns det någon ledning här? Systemet talar om om det finns ledningar just i den eller de rutorna, säger Ulf Andersson. Ledningsägare tar emot förfrågan från portalen och lämnar svar efter sedvanliga rutiner. – En fördel är också att det inte är ett öppet system utan ledningsägaren får reda på vem som frågat och varför – detta för att hindra sabotage. Frågeställaren får också kvitto på svaret vilket är en säkerhetsaspekt om något skulle hända, säger Ulf Andersson. Ledningsägare som enligt portalens databas kan ha intresse i det aktuella området får frågan om ledningsanvisning som ett e-postmeddelande. Informationen i förfrågan används för en analys och ledningsanvisning hanteras på sedvanligt sätt. – Den nationella portalen berör alla möjliga sektorer, det vill säga allt som ligger i marken. Det vore även intressant för Riksantikvarieämbetet som kan lägga in sina intressen på kartan, exempelvis hällristningar som det finns en mängd av. Idén kläcktes redan för fyra år sedan men börjar att realiseras nu, säger Erik Wedin. Ulf Andersson poängterar också att det är viktigt att projektören och byggherren lär sig systemet för att hindra tidsspill för maskinentreprenören. – Allt ska vara förberett med information om var kablar finns innan jobbet börjar. I projektet deltar bland annat Maskinentreprenörerna, Stadsnätsföreningen, Skanova (TeliaSonera), Tele2, Vägverket, Fortum, Banverket, ComHem, Försvarsmakten, Gävle Energi, Stokab, Jämtkraft, Lunds Energi, Stadsnät Degerfors, Svensk Energi, Svenska kraftnät, Sveriges kommuner och landsting, Telenor, TDC, Teracom, Tre, Uppsala Stadsnät, Vattenfall och Wexnet. Hur portalen ska finansieras är ännu inte klart.