Drömmen om ett nytt liv - i maskinen
Livet kan ta en helt ny riktning i ett nytt land. En skräddarson från Somalia fastnade direkt för grävmaskinen och en svetsare från Bagdad ser sin framtid i de stora maskinerna. Och persiske Mohsen Asghari vill bara jobba.— Annars dör jag!
Örebro. Av de åtta som vill få en av utbildningsplatserna är det få som har praktisk erfarenhet av jobbet. Här finns skräddare, akademiker, taxichaufförer och svetsare från Irak, Burundi, Eritrea och Palestina. Vinterns elever har ännu inte passerat det nålsöga som ska decimera gruppen till fem eller sex. De kandidater Entreprenad talar med är dock mycket angelägna om att få lära sig yrket och komma ut på byggen.
Mahfuz Osman har varit i Sverige i fyra år, och jobbade som lastbilschaufför i sitt hemland. Nu är det grävmaskiner som står på schemat för örebroaren.
– Jag gillar maskiner och vill gärna lära mig, så att jag kan få ett jobb.
Saif Hossam kommer från Bagdad i Irak. Han har varit i Sverige i nästan sex år och jobbade som svetsare i Irak. Nu utbildar han sig till maskinförare.
– Jag vill jobba med stora maskiner, jag vill jobba med min framtid och bli maskinförare, säger han.
Svårt i början
Än har han bara fått prova på simulatorn, och han ser fram emot att få gå vidare till en riktig maskin.
– Det är lite svårt, men det blir lättare och lättare. Jag tror det ska kännas bra när vi kommer ut i grävmaskinen!
Didier Nzeyimana är kanske färskast av alla i Sverige. Han har varit bara fem månader här men har ändå lyckats skaffa sig imponerande kunskaper i det svenska språket. I hemlandet jobbade han deltid som chaufför för att finansiera sina akademiska studier. I Sverige väljer han dock att överge den akademiska världen för entreprenadbranschen.
– Jag tycker det verkar vara en intressant bransch och ett bra jobb. Jag gillar teknik och mekanik och att bygga saker, därför fokuserar jag på grävmaskiner, säger Didier Nzeyimana.
Han tillägger att det verkar roligt att köra grävmaskin, trots att han ännu bara fått pröva jobbet i simulator.
– Det är lite som ett tv-spel, men jag måste prova på riktigt för att bli säker och se om det är roligt ute på berget också!
Guldsmed blev ett ess
Förra vårens grupp på åtta elever var även de en blandad skara. En enda elev hade praktisk erfarenhet från branschen, en man vars far hade kört maskin.
– Men den som blev klart bäst var guldsmed från Libanon, han hade varit bara ett år i Sverige och visste inte alls att han hade talang för att bli maskinförare, säger Kent Rensbo, platsansvarig utbildare på Yrkesakademin.
– Som guldsmed var han van att arbeta med små saker, och han har en unik fingertoppskänsla, säger Rosemarie Andersson, utbildare på Språk & Framtid.
Guldsmeden hade till en början svårt att passa tider, men det tog Kent Rensbo snabbt ur honom.
– Jag tog tag i det direkt, och sedan blev han klart bäst. I år tänker jag därför använda honom som hjälplärare, säger Kent Rensbo.
Fastnade direkt
Abdi Abukar kommer från Somalia. Han var en av eleverna i första utbildningsomgången, och har varit i Sverige i fem år. I hemlandet hjälpte han sin far som var skräddare, men när han väl hamnade i en grävmaskin kom han hem på riktigt.
– Jag fastnade direkt!
Abdi Abukar tycker att han har funnit sin plats i yrkeslivet. Han gillar alla maskiner, men särskilt grävmaskiner.
– Allt är roligt, man får göra så mycket olika saker i en grävmaskin.
Denna vinter ägnar han åt att ta C-körkort, en bra merit när man ska ut på bygge, eftersom man då också kan köra dumper. Och Abdi Abukar är övertygad om att han kommer att få jobb.
– Jag vill verkligen jobba, det spelar ingen roll var. Jag har ingen familj och åker gärna till Kiruna och hjälper till att flytta stan, eller var som helst i Sverige.
Jobba, jobba, jobba!
Mohsen Asghari kommer från Iran, och där arbetade han som biltillbehörsförsäljare och lastbilschaufför. Han har varit 4,5 år i Sverige och var även han en av de som utbildades till maskinförare i våras.
– Jag trodde att maskinföraryrket skulle passa mig eftersom jag tycker om att jobba, säger han med ett leende.
Mohsen Asghari har svårt för att sitta overksam, och är därför mycket angelägen om att få ett jobb.
– Jag orkar inte vara hemma, då dör jag!
I somras arbetade han åt Kent Rensbo, och trots att han är relativt nybliven tvåbarnsfar ställer han sig inte främmande för att arbeta långt bort ifrån hemorten Örebro.
– Det är inga problem att veckopendla, jag vill bara jobba.
Som erfaren lastbilschaufför är det troligen mer en transportsträcka när han nu skaffar sig den formella kompetensen i form av ett C-körkort, ett steg han hoppas ska göra honom ännu mer anställningsbar. Och vad framtiden än innebär spelar det mindre roll, bara han får jobba i en maskin av något slag.
– Lastbil, hjullastare, grävmaskin, dumper, det spelar ingen roll, jag klarar allt bara jag får jobba.
"Det är så djävla synd om de inte får komma ut och visa vad de går för." Kent Rensbo ledsnade när hans adepter inte fick jobb -- läs mer här.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.