Utbildning utöver det vanliga
Det är inte bara utsättning och finplanering som lärs ut när nyanlända invandrare utbildas till maskinförare i Örebro. Svensk byggjarong och fikavanor står också på schemat.
Örebro. I en anspråkslös barack vid en grusgrop i Närkes Kil utanför Örebro sitter åtta förhoppningsfulla män från världens alla hörn. Här hittar vi svetsare, skräddare, lastbilschaufförer och akademiker från Irak, Palestina, Eritrea, Burundi och andra länder. De är här för att få chansen att utbilda sig till maskinförare, och samtidigt lära sig svenska.
Utbildningen riktar sig specifikt till relativt nyanlända invandrare och anordnas för andra gången i Örebro av Yrkesakademin i samarbete med Örebro kommuns enhet Språk & Framtid samt arbetsförmedlingen.
I baracken finns tre simulatorer, och när Entreprenad hälsar på är det full rulle vid dem. De åtta männen turas om att förkovra sig i grävandets alla finesser, dagens övning – steg tio- innebär att virtuellt lasta en dumper. De är i slutskedet av de fyra testveckor som inleder utbildningen, och måste klara minst steg tio av de tolv nivåer som simulatorn erbjuder.
– Steg ett är att lära sig hantera spakarna, sedan blir det allt mer avancerade övningar, säger Kent Rensbo.
Yrkesakademin bygger själva upp simulatorerna, men köper licensen av ett kanadensiskt företag.
– Simulatorerna är det bästa vi har skaffat, de som inte klarar simulatorn klarar inte grävmaskinen heller, det är mycket bättre att se det i en simulator i stället för att bränna diesel med livet som insats, säger Kent Rensbo.
Lättare lära
Under testveckorna prövas eleverna grundligt på olika områden. Deras kunskaper i svenska värderas, deras matematikkunnande testas och de intervjuas också för att ledningen ska kunna se vilka som lämpar sig för jobbet.
– En del av dem har en tragisk bakgrund, och därför är det också bra för oss att känna till vad de gått igenom, så att vi kan ta hänsyn till det. Men vi kontrollerar också att de kan passa tider, det krävs för att klara jobbet, säger Kent Rensbo.
De som passerar nålsögat får sedan gå utbildningen, som blir 22-25 veckor lång eftersom maskinförareleverna också ska läsa svenska en dag i veckan. Efter avklarad utbildning får de sedan sin utbildningsbok och får kasta sig ut i arbetslivet för att där skaffa sig de 4 200 arbetstimmar de behöver för att sedan göra ett skriftligt prov och få ut sitt yrkesbevis.
Den första kullen utexaminerades i somras, och Yrkesakademin står för maskinförarutbildningen medan Språk & Framtid står för svenskundervisningen. Mixen är utmärkt, tycker Rosemarie Andersson, utbildare på Språk & Framtid.
– Det är både lättare och roligare att lära sig ett språk om man har ett mål, dessutom får eleverna bekanta sig med både later och olater i det svenska samhället, de lär sig hur det fungerar i kafferummet, det liksom bara väller över en, det bästa sättet att lära sig är att känna att man behövs.
Raka puckar
När testveckorna är över ska de åtta decimeras till fem eller sex.
– Jag tar bara in dem jag tror på, de som går utbildningen ska vara anställningsbara när de är klara, säger Kent Rensbo.
Nålsögat finns där, och under utbildningen är det också hårda bud som gäller. Både Kent Rensbo och Rosemarie Andersson vinnlägger sig om att vara raka och både ge och få respekt.
– Vi är stenhårda med tider till exempel, och de som inte platsar åker ut, klarar man inte att hålla tiden här klarar man inte att jobba sedan, säger Kent Rensbo.
– Det är viktigt att vara rak och inte inge hopp som inte finns, om vi ser att yrket inte passar en viss person måste vi upplysa om det, även om denne blir bitter till en början, vi måste också vara ärliga om att det här är ett hårt jobb och det gäller att lägga ner allt krut på att lära sig, säger Rosemarie Anderson.
Hon står för undervisningen i svenska, och har själv fått anstränga sig för att lära sig alla yrkestermer.
– Innan jag började sa jag ”traktor” om alla maskiner och när jag började förra omgången var jag tvungen att köpa en röd leksaksgrävmaskin som jag tog med mig, vi vred och vände på den och lärde oss tänder och rototilt och alla andra delar.
– Nu är hon nästan fullfjädrad entreprenör, ler Kent Rensbo, som själv har en gedigen erfarenhet som både åkare och entreprenör innan han hoppade på jobbet som utbildare på Yrkesakademin.
Svordomar
Syftet med utbildningen är dubbelt, eleverna får dels lära sig ett yrke, som det dessutom råder stor brist på, dels får de chansen både att lära sig svenska, och hur det svenska samhället fungerar. Att arbeta innebär mycket mer än att bara hantera en maskin och Rosemarie Andersson har fått blanda upp lektionernas glosförhör med en del okonventionella inslag.
– De får lära sig hur det ser ut i en byggbarack, hur det fungerar med fikat och att det ofta är en hård jargong, och de måste förstå att inte ta illa upp om det blir kallade ”libanesen”, eftersom smålänningen och göteborgaren också blir omnämnda på samma sätt.
Vissa gånger hoppas hon att kollegorna inte ska råka dyka upp när hon har lektion.
– När jag har ritat upp en kalenderbild med en bikinibrud på, och skrivit ”helevetes djävlar” på svarta tavlan till exempel!
Nakna tjejer och svordomar förekommer ibland på byggen och hon vill visa eleverna vad de kan möta på arbetsplatsen, och förklara att de har rätt att vända ryggen till om de vill det.
– Det är ju normalt i det här yrket, de blir liksom socialiserade in i grabbigheten och även om de inte vill delta i byggjargongen måste de lära sig att den kan finnas där.
Nya maskiner
Utbildningen börjar med ett säkerhetsblock, som sedan följs av några veckors utsättning. Därefter delas tiden mellan teori och praktik. Eleverna utbildas på tre maskintyper: grävmaskin, hjullastare och grävlastare.
– Vi har schemalagda aktiviteter där de får lära sig att göra husgrunder, diken, slänter, vägar, att planera med hjullastare med mera, säger Kent Rensbo.
I dag har man sex maskiner på plats i grusgropen.
– Vi kommer att hyra in fler sedan, det blir både hjullastare, band- och hjulburna grävmaskiner samt grävlastare, och alla är nya och fräscha, säger Kent Rensbo.
Yrkesakademin har förutom gruppen för nyanlända invandrare ytterligare två maskinförargrupper igång ute i Närkes Kil, och maskinerna ska nyttjas av alla elever.
Rosemarie Andersson tycker att utbildningen fungerat bättre än hon trodde från början.
– Jag trodde att ordförrådet skulle bli övermäktigt men sedan insåg jag att man blir duktig på det man måste kunna.
Matematiken var heller inget problem för eleverna.
– De tycker att det är så roligt att räkna ut volymer och vinklar för utsättning, en överraskning för mig som verkligen inte är någon mattehävert.
Roligt jobb
Utsättning är en grundpelare i utbildningen. Innan eleverna ens får sätta sig i grävmaskinen ska de behärska utsättandets konst till fullo.
– De måste kunna räkna ut allt de sätter ut, annars begriper man ju inte varför man gräver, säger Kent Rensbo.
Språksvårigheterna gör att han ibland måste förklara samma sak ett otal gånger, men så länge eleven verkligen vill lära sig är det inget problem alls, tycker han.
– Jag förklarar gärna hur många gånger som helst, men passar de inte tider så bränner jag inget krut på dem, det gäller alla, svenskar såväl som invandrare.
Men för övrigt ser han få skillnader i att utbilda en grupp svenskar och en grupp nyanlända invandrare.
– Det är faktiskt ett hemskt roligt jobb, de är så intresserade av hur det fungerar att jag känner mig som en sockerbit mitt i en flughög ibland!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.