Beställarjättarna Vägverket och Banverket har ett stort ansvar när det gäller att öka produktiviteten och få fart på nytänkandet inom anläggningsbranschen. Det förklarade Lotta Brändström chef för Banverkets investeringsdivision, och Susanne Lindh, direktör för Vägverkets verksamhetsområde Väg, på den Upphandlingsdag som Vägverket och Banverket ge-mensamt arrangerade i oktober. – Genom att bli duktiga beställare kan vi vara med och påverka utvecklingen i branschen så att det blir en annan kostnadsutveckling. Vi klarar det inte ensamma, men vi spelar en viktig roll eftersom det är vi som sätter spelreglerna, säger Susanne Lindh. Förändringsarbetet måste dock ske i samarbete med entreprenörer och konsulter, anser hon. – Nu har vi ett gyllene tillfälle att prova nya sätt att samarbeta. Effektiviteten måste ökas i de delar de två trafikverken "äger", anser Lotta Brändström och Susanne Lindh. – Ett exempel är att vi nu arbetar likadant över hela landet, det duger inte att ha 7-10 olika verktyg, vi måste samla oss kring ett arbetssätt och det ska vi klara i Vägverket, säger Susanne Lindh. Projekten ska helt enkelt inte krånglas till för att beställar jättarna agerar olika i olika delar av landet, i stället ska kontrakten upphandlas och tolkas på samma sätt oavsett var man befinner sig. Lotta Brändström och Susanne Lindh tror att Banverkets Investeringsdivision, med tre projektdistrikt och egna projektkontor för de riktigt stora projekten, samt Vägverkets färska enheter för Samhälle och Väg, där verksamheten är organiserad på ett liknande sätt, med projektkontor över hela landet och centrala funktioner som servar, ska innebära att entreprenörerna bara behöver möta ETT Vägverk och ETT Banverk. Susanne Lindh uppger vidare att det är en hjärtefråga att göra kalkylerna säkrare. – Vi har inte gjort vad vi kan för att ligga i framkant när det gäller kostnadsökningarna, nu ska vi göra bättre riskanalyser och genomgångar så att vi kan förutse vad som komma skall. Hon tillägger att Vägverket behöver branschens hjälp om detta ska gå att genomföra. Både Banverket och Vägverket står inför stora utmaningar. Behoven av infrastruktur är stora, men produktiviteten är låg jämförd med andra branscher. – Vår bransch har en sämre utveckling än andra branscher, därför måste vi fundera på vad kan påverka, annars får vi mindre väg och järnväg för pengarna, säger Lotta Brändström. Lotta Brändström och Susanne Lindh manar till mod och upp finningsrikedom. – Vi måste våga tänka annorlunda, i stället för att backa måste vi vara redo att hitta vinna-vinna-lösningar. Susanne Lindh är övertygad om att det också är viktigt att få in fler utländska entreprenörer, annars riskerar projekten att bli avsevärt dyrare. – Ett exempel är Norra Länken, hade vi inte fått in utländska företag där hade det blivit en helt annan prisbild. Vi vill ha en spännande mix av entreprenörer med olika bakgrund. Lotta Brändström inflikar att man inte får glömma de små entreprenörerna. – Vi måste fånga upp nischföretagen, vi har ett jättestort ansvar när vi upphandlar. Varför missar man då så mycket, så att priserna skenar? – En orsak är att det finns en viss oreda i de siffror vi redovisar, det ska vi städa upp och sortera, säger Susanne Lindh. För att komma tillrätta med alla de allvarliga kostnadsökningarna måste alla inblandade parter – inte minst beställare som Vägverket – lära sig att arbeta smartare, tror hon. – Vi måste följa upp kalkylerna, nu kräver regeringen att vi ska hålla i pengarna och vi har ett annat tryck att leverera. – Vi hoppas att fördyringarna är ett passerat kapitel, tillägger Lotta Brändström. Men för att komma på helt rätt spår duger det inte att göra som man alltid gjort men lite bättre, och det ankommer på verken att se till både att de nya idéerna kläcks och att de kan testas i praktiken, noterar Susanne Lindh. – Vi måste få till fler nya idéer som sedan ska testas och utvärderas, vi har ett ansvar att skapa utrymme i våra projekt så att det kan bedrivas utvecklingsarbete.