23948sdkhjf

Tredje generationen skrothandlare

– Där i mitten står farfar, säger Robert Alm och pekar på ett svartvitt foto från 50-talet. Ett annat av väggens tidsdokument visar en man med en grepe i handen, i full färd med att pressa ännu en bunt returpapper. Den som tror att återvinning av kartong och papper är något nytt får tänka om. Tillsammans med sina syskon driver i dag Robert Alm tre enheter. Uppsala Handelsstål, Returpapperscentralen och Skrotcentralen. Lämpligt nog är man också tre bröder som har tagit ansvar för varsin enhet av koncernens tre bolag. Till sin hjälp har man också en syster som arbetar på Skrotcentralen. Ingen av syskonen har känt något tvång att driva företaget vidare efter sin pappa som fortfarande är engagerad i företaget. – Nej, för mig föll det sig naturligt att komma tillbaka till familjeföretaget efter att ha prövat på lite annat, konstaterar Robert Alm. I rummet intill sitter brorsan Gunnar Alm som instämmer. Bröderna uppskattar möjligheten att resonera tillsammans och att alla är insyltade i det som händer. – Som familjeföretag kan vi hålla oss till en liten organisation med mindre overheadkostnader. Vi kan också plåga varandra mer än våra anställda då vi inte har tid att bråka, säger Gunnar och skrattar. Bröderna Alm tror också att nyckeln till ett fungerande familjeföretag har att göra med antalet familjemedlemmar som är inblandade. – Under åren har vi försökt att hålla våra respektive utanför arbetet med företaget. Det gör att man kan skilja på arbete och familj, säger Robert. För tillfället är det höga priser på världens råvarubörser och Skrot-centralen köper in allt som har med metaller att göra, även från privat-personer. En rejäl diskbänk med blandare i rostfritt kan snabbt ge några hundralappar hos skrothandlaren. Kommer man med gjutgods är det större kvantiteter som krävs med ett kilopris på drygt 70 öre. Men det är storföretagen som är Skrotcentralens största uppdragsgivare. Upptagningsområdet är hela Mälardalen. – Våra leverantörer, från vilka vi köper skrot och material, finns bland tillverkningsindustrin, lantbruk, entreprenadföretag, kommuner och statlig verksamhet. Kunderna är i första hand stålverk och metallgjuterier i Sverige och övriga Europa, förklarar Robert. – Med dagens priser kan vi ge hyfsat betalt till våra leverantörer. Förr i tiden, innan återvinningen fungerade och priserna var lägre, grävde en del hellre ner skrotet. Sådant slipper vi höra i dag, konstaterar Gunnar. Omsättningen i företaget har ökat rejält och skrothanteringen visar det bästa resultatet av koncernens enheter. Priserna varierar månadsvis en del metaller snurrar runt konstant medan dyrare metaller som koppar och mässing kan förvaras upp till en månad i av-vaktan på rätt pris. Ute på gården är det välfyllt och med den starka konjunkturen har bröderna passat på att modernisera maskinparken. På mindre än två år har man köpt in två nya materialhanterare av märket Sennebogen. – Vi har haft medvind de senaste åren och har tänkt om lite grand. Tidigare köpte vi aldrig splitternya maskiner utan tog ofta över begagnad utrustning. Att köpa nytt är en stor utgift. Skulle vi ha investerat så hårt som vi har gjort nu och det kommer en svacka i konjunkturen, då vårt inköpta skrot tappar i värde, hade det varit kört. Men nu har vi varit med så länge att vi klarar investeringarna oavsett konjunktur, säger Robert. Maskinerna från Sennebogen gör sitt jobb. – Det började med att vi fick testa en demomaskin som stod här en dag. Återförsäljaren för Sennebogen är väldigt mån om att vi ska vara nöjda och har gjort ett bra jobb. När vi skulle köpa in en andra maskin tyckte vi det var bäst att hålla oss till samma märke. I dag levererar Skrotcentralen år-ligen mellan 40 000 och 50 000 ton bearbetat skrot för återvinning och vidare bearbetning till nya metall-produkter. – På vår farfars tid arbetade skrothandlare mycket med "bättre begagnat". Till exempel tog man hand om trasiga jordbruksredskap så att de gick att återanvända igen. Återvinningen var begränsad, men i dag tar vi vara på all metall. Därefter sorteras, bearbetas och förädlas den för att återigen kunna användas i produktionen. Drygt femtio procent av allt det järn som används i Sverige i dag är framställt av återvunnet skrot, avslutar Robert.


Klas Skarin


klas.skarin@allerbusiness.se

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063