23948sdkhjf

Bäst i världen Svensk seger i tuffaste tävlingen på jorden

Det blev nionde gången gillt för de svenska maskinförare som i år tog hem en relativt klar nationsseger i Operator's Challenge före Belgien och Nederländerna. Avgörande betydelse för slutsegern hade det svenska lagets stora rutin och en imponerande jämnhet. Med placeringarna två (Per Erik Johansson), sju (Johan Öhman) och nio (Christer Persson) var ingen annan nation riktigt i närheten även om ingen vågade ta ut någon seger i förskott. Lite smolk i segerbägaren var det trots allt att fjolårets vinnande nation, Finland, uteblev helt i år. Ovissheten om var segerbucklan skulle hamna till slut var stor in i det sista. Det gällde även den individuella titeln där kampen var hård ända in till målsnöret. Trots att Per-Erik Johansson ledde efter sex av de tio delmomenten och Johan Öhman gått till spets efter sju delmoment var flertalet tävlare redan då rätt eniga om att fjolårsvinnaren Peter van Schaik från Nederländerna var favorit till segern. Han låg definitivt med i toppstriden och med fyra starka delmoment kvar betraktades slutsegern närmast som given. Och förståsigpåarna fick rätt. Holländarens starka avslutande grenar förde fram honom till totalsegern, nästan 22 poäng före Per Erik Johansson. I år hade 56 deltagare från 23 länder kvalat in till slutfinalen i Malaga. Spaniens södra delar välkomnade med tryckande värme och det var inte bara själva körningen som kunde ställa till trassel för maskinförarna. Massor med tunnor överfyllda med tomma vattenflaskor visade att förarna gjorde vad som krävdes för att upprätthålla vätskebalansen lika väl som de klarade av att balansera allehanda verktyg och material som skulle hanteras snabbt, säkert och med stor precision med totalt nio maskiner. Den tionde stationen omfattade bland annat kundsupport, exempelvis att välja rätt verktyg i olika situationer och att ta oljeprover, men också att genomföra en maskinrörelse enbart med hjälp av GPS-utrustning. Operators's Challenge beskrivs av arrangerande Caterpillar som "The Toughest Competition on Earth". Här sållas pojkarna från männen, för det är en värld där kvinnor vanligtvis bara lyser med sin frånvaro. Hittills har tävlingen dominerats helt av Europa. Från början var de nordiska länderna drivande. Men efter hand utökas familjen. Eldsjälen Bob Woodley berättar att fem återförsäljare medverkade premiäråret 1998. I år deltog 35. Nästa år tror jag att det blir 40 återförsäljare. Det finns ett enormt intresse i många länder och intresset ökar, både i de länder där tävlingen redan etablerats och i nya länder, säger Bob Woodley. Européerna får nu också tävla med deltagare från bland annat Mongoliet och Förenade Arabemiraten. Bland tävlingens mest påhejade förare fanns mongolen Dashtse Batchuluun som tävlade i samma grupp som bland andra Per Erik Johansson och därmed drogs med högst upp på prispallen i den lagtävling som också ordnades parallellt med den individuella tävlingen och nationstävlingen. Trots ett par nollor i protokollet lyckades mongolen jobba sig upp till en sammanlagd 38:e plats. Inte illa av en tävlande som knappt sett en del av maskinerna i verkligheten. På minigrävaren lyckades han till och med knåpa ihop drygt 56 poäng. 50 betraktas som mycket bra. Det finns så många fantastiskt duktiga maskinförare runt om i världen och på det här sättet får de en chans att visa upp sina färdigheter. Det är en möjlighet vi har för att lyfta statusen på maskinföraryrket och bidra till att underlätta rekryteringen, säger Bob Woodley. Samtidigt värdesätts den möjlighet maskinförare från olika länder får att dela med sig av sina erfarenheter och inte minst ta till sig kunskap där den finns. För många är det oerhört lärorikt bara att se hur mer erfarna förare hanterar de olika reglagen. Operator's Challenge är ett sätt att utveckla förarna. De får testa olika maskiner, de lär av varandra och av våra ansvariga för de olika momenten. Vi värderar också säkerheten väldigt högt och det kan bli stora poängavdrag för den förare som gör säkerhetsmässiga misstag. Det bidrar säkerligen till att föraren förstår hur viktigt det är att alltid arbeta med maximal säkerhet, att inte ta risker, säger Bob Woodley. För att nå toppen i resultatlistan krävs att föraren klarar att manövrera maskiner av olika storlek och varierande karaktär. Det skiljer en hel del mellan en minigrävare, en ramstyrd dumper och en bandschaktare. Duktiga och erfarna förare fastställer vissa moment eller arbetscykler för varje maskin. För de tävlande gäller att klara momenten snabbt och säkert, och utan poängavdrag som varierar i storlek, men som är hårdast där domaren noterar brister i säkerhetstänkandet. Enligt den poänglista som sätts upp för varje moment ska en mycket duktig förare kunna klara 50 poäng. Svårighetsgraden varierar dock avsevärt. Genomsnittspoängen för minigrävaren blev exempelvis 52,13 poäng medan snittet för kompaktbandlastaren stannade på 21,13. För den stora hjullastaren blev det bästa tävlingsresultatet inte högre än 41,17 poäng, mot minigrävarens 79,51. Något oväntat uppskattade de svenska förarna inte minst bandschaktaren, en maskin som inte är så vanlig på hemmaplan. Här ser man hur viktigt det är att vara allround-kunnig. Det gick förvånansvärt bra trots att jag inte kört bandschaktare mer än kanske en vecka sammanlagt. Det är en fördel om man inte är rädd för att prova nya maskiner, nya utmaningar. Redan som barn ville jag upp i hytterna, säger Christer Persson som bara hade tre tävlande före sig i det momentet. Allra bäst var Johan Öhman som här tog Sveriges enda individuella grenseger med 43,65 poäng. Johan Öhman tog den högsta individuella svenska poängen hela 76,05 poäng på minigrävaren. Trots det räckte det inte till grensegern som gick till en belgare som nästan lyckades passera drömgränsen 80 poäng. Det blev ändå tävlingens två högsta individuella resultat. Det märktes också på toppförarna att de har rutin. De har tävlat tidigare och det ger resultat när nykomlingarna ibland har nerverna utanför skjortan. Christer Persson gjorde sin andra final medan såväl Per Erik Johansson som Johan Öhman gjorde sina tredje finaler. Efter tre finaler hamnar föraren automatiskt i karens under tre år innan de kan kvala in till nästa final. Då har vi gott om tid att träna, sade Per Erik Johansson med ett stort leende. Innebörden var tydlig. I varje fall de svenska förarna har vare sig tid eller lust med höghöjdsträning eller videoövervakad teknikträning. I stället är uppfattningen att en bra maskinförare inte behöver träna. Det är som att lära sig cykla. När färdigheten finns där kan den visserligen förfinas, men det blir inte så mycket bättre med hårdträning. Däremot gick som vanligt rykten om att holländarna genomför regelrätta träningsläger inför tävlingar. Rykten som holländarna avfärdar lika glatt. Däremot betonar svenskarna just betydelsen av erfarenhet. När man sitter i hytten är det värdefullt att ha tävlat tidigare det blir lättare att hålla nerverna under kontroll. För det är nervöst att plocka däck med ett gripredskap eller att köra en kompaktbandlastare på ett kuperat underlag utan att välta den instabila last som placeras i skopan. Inför nästa års tioårsjubilerande Operator's Challenge tvingas dock Sverige att byta ut minst två av de tre förarna, men tillväxten är god på hemmaplan så den svenska gruppens inställning är att det blir ett lika starkt lag nästa år. Farsan får väl kvala in, sade Johan Öhman. Fadern själv, Bo Gunnar Öhman, hör till en grupp förare som tävlat tidigare och som mycket väl kan tänka sig en come back. Det är roligt att tävla och köra maskin. Det är en härlig stämning och det är trevligt att träffa alla kolleger eller konkurrenter, sade Bo Gunnar Öhman.Givetvis går inte heller Caterpillar genom evenemanget tomhänta. Runt om i världen arrangeras mer än 100 nationella uttagningstävlingar utöver finalen i Malaga. Vid samtliga tillfällen samlas rutinerade och skickliga maskinförare och diskuterar tävlingsmaskinen och sin egen maskin på hemmaplan som långt ifrån alltid är en Caterpillar. Förarnas synpunkter sprids till Caterpillars egna utvecklingsavdelningar där de utgör en värdefull bas för fortsatt utveckling av såväl befintliga som nya maskingenerationer. Inte minst i de "nya" länderna finns naturligtvis också förhoppningar att få draghjälp av förarna in på helt eller delvis nya marknader.


Text & Bild Morgan Andersson morgan.andersson@allerbusiness.se Till senaste nytt

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063