Särskilt stolt är Tuomo Joutsenoja över att Lohja Rudus kan producera krossad betong i tre olika kvalitetsklasser. Han ser möjligheten att utvidga verksamheten genom att samarbeta med bland annat något större svenskt företag för att utveckla tekniken även i vårt land och kunna erbjuda kvalitetssäkrad krossad betong. De olika stegen för rivning, mottagning av betong, tillverkning av olika produkter baserade på återvunnen betong (i det här fallet olika Betorocprodukter) samt försäljning av dessa produkter följer samma mönster som i Sverige. Det har tagit Lohja Rudus många år att utveckla ett återvinningssystem som tar hand om till exempel betong och tegelsten. 1992 startade Lohja Rudus ett pilotprojekt för framtagning av handböcker och utformning av ett kvalitetssäkringssystem. Under några följande år hade man också support i sitt arbete från det finska miljödepartementet. 1994 gjordes det första testet med krossad betong i väg och av en mottagningsstation av betong i Helsingfors. 1995 1997 utfördes projekt med selektiv rivning. 1996 var ett miljökvalitetssäkringssystem framtaget. Året efter godkändes Betoroc som produkt. 1998 kom det stora genombrottet för hela den finska återvinningsbranschen: avfallsskatten på 15 euro/ton. Då började den riktiga utvecklingen, som Tuomo Jousenoja uttrycker sig. Två viktiga förutsättningar för att få lönsamhet i återvinningsarbetet anser Tuomo vara: • det är absolut nödvändigt med selektiv rivning • det är omöjligt att utföra rivningen om inte materialet får deponeras i anslutning till rivningsplatsen i avvaktan på transport till mottagningsstation. Transport för mellanlagring gör att ekonomin blir sämre. Särskilt det sistnämnda återkommer Tuomo Joutsenoja till flera gånger under intervjun. Mottagningsstationer är en viktig del i systemet. Bara i Helsingfors med grannkommunerna Vanda och Espo finns fyra mottagningsstationer. Totalt förfogar Lohja Rudus över 21 mottagningsstationer i Finland. De flesta koncentrerade till södra och mellersta Finland. Den totala volymen är på 800 000 1 000 000 ton. Uppskattningsvis har cirka 400 000 ton återvunnits. 80 procent beräknas ha kommit från rivning och renoveringar. Betongandelen står för cirka tio procent. Det rivna materialet kommer till mottagningsstationerna med lastbil. Vikt, klassificering av materialet utförs. Varje last checkas visuellt. Inblandning av trä, plast, metall eller liknande i betong/tegelsten accepteras bara med en inblandning på en procent. PCB, asbest godkänns inte. Vid själva krossningen godkänns betong upp till en meters storlek. Större bitar slås sönder med till exempel hydraulhammare eller andra redskap som behövs för sönderdelning. Lohja Rudus arbetar efter principen att en mobil kross transporteras runt till de olika mottagningsstationerna i landet. Man stannar i 2 20 veckor och utför sitt arbete. Krossen arbetar normalt med en sikt 0 45. Men kan förstås också arbeta med andra fraktioner: 0 20, 22 45. Till krossanläggningen hör också en grävmaskin och en till två hjullastare efter behov. Kvalitetskontrollen är omfattande. Man kontrollerar kornfördelningskurva, tryckhållfastheten, frostbeständigheten, vattenbeständigheten och föroreningar. Vid produktion av 0 45 sker denna med material i tre olika kvalitetsklasser. De har benämningen BeM1, BeM2 och BeM3. 1 är material från betongindustrin, 2 rivet material och 3 likaså. Det finns flera skillnader mellan dem. 1 har ingen inblandning av tegel, 2 och 3 tillåter inblandning av tegel till tio procent. Likaså skiljer det på andelen inblandad förorening. De största skillnaderna finns på tryckhållfastheten. Som ses som den viktigaste. I själva miljökontrollen är det också fastställt maximal inblandning mg/kg av kadmium, krom, koppar, sulfat. Vi vet att vi har bra produkter att kunna erbjuda marknaden för byggande av vägar, p-platser, industriområden. Att återvinna är ett bra sätt att hand om olika material, menar Tuomo Joutsenoja.

Text & Bild Göran Bergstrand goran@entreprenad.com

Till senaste nytt