Det lettiska byggföretaget L&P Baltic Bygg har lämnat in en stämningsansökan mot Byggnadsarbetareförbundet till Arbetsdomstolen, AD. Letterna hävdar att de stridsåtgärder som facket riktat mot deras skolbygge i Vaxholm strider mot EG-rätten. Sverige bryter av rent protektionistiska skäl mot EUs grundtanke om fri rörlighet över gränserna. Det anser man i Lettland sedan Byggnads med uttalat stöd av statsminister Göran Persson inlett en blockad mot ett skolbygge i Vaxholm som utförs av ett lettiskt företag. För Lettlands regering är stridsåtgärderna ett tydligt exempel på diskriminering och frågan kan mycket väl drivas vidare till EG-domstolen. När Vaxholms kommun helt enligt de regler som gäller inom EU handlade upp projektet lämnades det mest attraktiva anbudet av ett lettiskt företag som därmed också fick jobbet och samtidigt åtskilliga problem på halsen. De lettiska arbetarna har lön enligt ett lettiskt kollektivavtal (cirka 85 kronor i timmen) plus bland annat bostad, mat och hemresor. Byggnads betraktar ersättningen som ren lönedumpning och när företaget vägrade att betala 145 kronor i timmen till sina arbetare förklarades arbetsplatsen och ytterligare ett projekt i Djursholm i blockad. Detta följdes senare upp med sympatiåtgärder från Elektrikerförbundet. Enligt Byggnads har stridsåtgärderna satts in för att det lettiska företaget vägrat teckna svenskt kollektivavtal. Letterna hävdar att man varit beredda att teckna avtal, däremot inte att acceptera Byggnads begärda lönenivå. Letternas tolkning är att Byggnads i själva verket inte vill förbättra situationen för de lettiska arbetarna utan tvärtom att stänga dem ute från den svenska arbetsmarknaden. Verktyget är att tvinga fram ett avtal som är dyrare för den lettiska arbetsgivaren än det kollektivavtal som gäller för svenska byggföretag. Vi har på senare tid sett att Byggnads försöker skriva in en högre lönenivå än vad avtalet säger när de tecknar hängavtal med till exempel utländska företag som vill etablera sig i Sverige. Dessutom ställs krav på förskottsinbetalning av mätnings- och granskningsavgifter. Det slår extra hårt mot de utländska företagen eftersom det i alla hängavtal är arbetsgivaren som betalar in granskningsavgifterna. För våra medlemsföretag dras avgifterna från byggnadsarbetarnas löner, säger Per Helgesson, förhandlingschef på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier. Enligt Byggnads har antalet blockader mot byggföretag ökat kraftigt de senaste åren. Den bilden känner inte Per Helgesson igen, men tror att det i så fall kan bero på just etableringen av utländska företag i Sverige. Företagen börjar jobba utan att veta att facket i Sverige har rätten att använda stridsåtgärder för att tvinga till sig kollektivavtal. Den möjligheten skapades med Lex Britannia 1991 som innebar att medbestämmandelagen skrevs om med anledning av en händelse ett par år tidigare. Det cypriotiska företaget Britannia hade tecknat kollektivavtal och vägrade skriva på även ett svenskt kollektivavtal. Domstolen gav det cypriotiska företaget rätt och därför skrevs den svenska lagen om i syfte att motarbeta social dumping, berättar Per Helgesson. Per Helgesson ser gärna att de utländska byggföretag som kommer till Sverige söker medlemskap i Sveriges Byggindustrier. Hittills är det högst tio som blivit medlemmar, men vi hoppas på fler. Både vi som organisation och våra medlemmar genom styrelsen är för en fri europeisk marknad. Vi bejakar marknadsekonomin med reservationen att lagar och avtal ska följas, säger Per Helgesson.Det lettiska företaget representeras av Elmzell Advokatbyrå i Stockholm där man är helt övertygad om att vinna målet. Det är ett glasklart brott mot EG-rätten så Arbetsdomstolen borde själva kunna fatta beslutet utan att ens fråga EG-domstolen. Vi räknar till att börja med att AD inom ett par veckor fattar ett interimistiskt beslut om att blockaden måste upphöra, säger Martin Agell på Elmzell Advokatbyrå. Martin Agell är bland annat mycket förundrad över att regeringen i vissa avseenden valt att över huvud taget inte beakta EG-rätten. Exempelvis har en lösning som passar fackföreningarna valts vid implementeringen av det så kallade utstationeringsdirektivet som handlar om de arbetsvillkor som ska tillämpas när arbetstagare tillfälligt utför arbete i annat EU-land. Det ska bland annat finnas en myndighet där information om exempelvis minimilöner ska vara lätt tillgänglig. Det finns inte i Sverige, inte heller någon lagstadgad minimilön. Bland EUs medlemsländer har Luxemburg den högsta lagstadgade minimilönen och den är lägre än den lön letterna får i Vaxholm, säger Martin Agell. Som det fungerar i Sverige kan exempelvis syndikalisterna i praktiken teckna ett kollektivavtal på en arbetsplats för 100 kronor per timme. Det skulle innebära en lönenivå som ligger under den lägsta lön kollektivavtalet medger. Men Byggnads får i det läget, enligt Martin Agell, inte vidta stridsåtgärder eftersom det då redan föreligger ett kollektivavtal ett svenskt kollektivavtal. Om däremot ett utländskt företag kommer med ett giltigt kollektivavtal då kan Byggnads utföra stridsåtgärder för att tvinga fram ett svenskt kollektivavtal. Det är en uppenbar diskriminering på grund av nationalitet, säger Martin Agell.

Morgan Andersson

morgan.andersson@allerbusiness.se

Till senaste nytt