När entreprenörerna försöker lägga konkurrenskraftiga anbud finns det risk att säkerhet och kvalité går förlorad. Det hävdar Roland Netterlind, vd på Bergsprängningsentreprenörernas förening. BEF organiserar ett sextiotal företag som står för drygt 75 procent av alla ovanjordssprängningar i landet.

Sverige har varit relativt förskonat från svåra olyckor i samband med sprängningsarbeten men av flera orsaker finns det nu risk att denna positiva trend kan komma att brytas. Stora beställare som Skanska, NCC och Peab hade tidigare egna avdelningar inom bergsprängning men har nu samtliga allt mer minskat sin verksamhet på grund av dålig lönsamhet. Inom ovanjordsberg är verksamheten allt mindre och tunneljobb är det bara Skanska och Oden som bedriver i någon större omfattning. Den stora risken med detta är att dessa företag tappar sin bergkompetens och därmed möjligheten att bedöma kvalitén på de bergentreprenörer man ska handla upp, säger Roland Netterlind vd på BEF. Här tycks också många beställare glömma sitt beställaransvar. Som ett positivt exempel kan nämnas Botniabanan som efter en trevande inledning verkligen har tagit tag i kvalitets och säkerhetsfrågorna, säger han. Stort mörkertal BEF:s medlemmar arbetar endast med ovanjordssprängningar då underjordssprängning är alltför ekonomiskt riskfyllda. Tunneljobben med underjordssprängningar som exempelvis södra länken är ofta statusprojekt och endast ett fåtal klarar av dessa. Det är många som pratar om karteller men i vår bransch är det snarare så att man tar prestigeprojekt till för låga priser vilket är ohållbart i längden. Följden blir att olyckor och incidenter med stensprut och odetonerade sprängämnen ökar. Mörkertalet är stort och anmälan görs endast då någon är skadad och olyckan skett. Roland Netterlind påpekar att entreprenörernas optimistiska kalkyler gått så långt att Vägverket och Banverket nu inom ramen för FIA-arbetet uppmanar entreprenörerna att höja priset till rätt nivå för tunnelarbeten. Det största problemet för entreprenörer är att man inte vågar ta betalt suget att få jobbet är större. Vilken entreprenör har tjänat pengar på en tunnel i Sverige de senaste tio åren? Det enda positiva med tunnlar ur branschens perspektiv är att det sällan är någon som vågar pruta bort säkerheten. För att säkerheten inte ska bli lidande måste beställarna vara beredda att betala vad det kostar plus lite påslag. Men entreprenörerna kan inte bara skylla på beställarna, det är entreprenörerna själva som prissätter sina anbud. Ett annat problem är försäkringsbolagen där man tidigare hade experter som arbetade med bergsprängningsbranschen. Många experter har nu rationaliserats bort tillsammans med kunskapen och man tackar konsekvent nej till nya kunder. Detta har inneburit att man ibland betalat för skador där det är uppenbart att entreprenören inte har följt gällande regler. Roland Netterlind berättar att när BEF skulle ordna försäkringslösning åt sina medlemmar blev försäkringsbolagen mer skrämda än jublade åt nya kunder. Försäkringsfrågan för medlemmarna löstes sig dock genom mäklarföretaget Brim med stor erfarenhet från byggbranschen.Problemet blir inte mindre av att det finns bergsprängnings- entreprenörer som själva inte är helt insatta i gällande bestämmelser. Man köper mer på ingångspris än kvalité och säkerhet. Tyvärr finns det också beställare som medvetet utnyttjar entreprenörernas svaghet att till varje pris ta nya uppdrag, vilket inte heller gynnar säkerheten. Det enda sättet att komma tillrätta med säkerhetsproblematiken är utbildning av både entreprenörer och beställare samt en samverkan med föreskrivande myndigheter inom säkerhet främst Arbetsmiljöverket, berättar Roland Netterlind. Vi bedriver en omfattande utbildning av våra medlemmar, samverkar med våra beställare och har som remissinstans hos Arbetsmiljöverket och Räddningsverket stora påverkansmöjligheter på säkerheten. Vid säkerhetsresonemanget får vi inte heller glömma det stora ansvar våra leverantörer av sprängmedel har.

Klas Ringdahl

klas.ringdahl@entreprenad.com