Har du koll på de nya reglerna?
Av Den första januari 2025 börjar AFS 2023:3, Arbetsmiljöverkets nya regelverk för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, gälla.
Reglerna fokuserar på de tidiga skeendena och tanken är inte minst att byggherrar och projektörer kan och ska lägga grunden för en säkrare bygg-eller anläggningsarbetsplats långt innan grävmaskinerna larvat sig dit.
Vi ser att olyckorna ute på arbetsplatserna ofta beror på bristfälliga beskrivningar av markförhållanden.
– Byggherrarna och projektörerna är de som skapar förutsättningar för ett säkert genomförande av byggprojekten. Genom att till exempel tidigt göra markundersökningar och beskriva åtgärder som skyddar mot riskerna för ras kan säkerheten höjas under hela projektet, förklarar Agneta Axelsson, sakhandläggare för byggnads- och anläggningsarbete.
Hon konstaterar att de utredningar Arbetsmiljöverket fått in under årens lopp talar sitt tydliga språk.
– Vi ser att olyckorna ute på arbetsplatserna ofta beror på bristfälliga beskrivningar av markförhållanden, så när schakter rasar kan det bero på släntlutningar som inte fungerat eftersom schaktkanterna varit för raka och rasat in.
Enligt Arbetsmiljöverket beror olyckorna ofta på att man missbedömt riskerna och inte vidtagit rätt åtgärder. Det finns dessutom många påverkande faktorer att ta med i riskbedömningen; ett nyöppnat schakt påverkas till exempel av fukt, vibrationer, yttre belastning, släntlutning och var man väljer att lägga massorna.
– Man måste se till att stabiliteten i marken är tillräcklig, för att undvika ras, jordskred, översvämning med mera och för det krävs kunskap, säger Agneta Axelsson.
När Arbetsmiljöverket gör sina inspektioner ser inspektörerna ofta att dessa kunskaper kunde bli bättre och att planeringen brister. I arbetsmiljöplanen kanske det står att åtgärder ska vara att ha ”erforderlig släntlutning”, men på platsen går det inte att gräva fram just det – eftersom det är en gata i vägen.
Inspektörer ser också att entreprenörer inte använder rätt stödkonstruktioner eller att sådana saknas helt, man ”chansar lite”.
– Inspektörer ser också att entreprenörer inte använder rätt stödkonstruktioner eller att sådana saknas helt, man ”chansar lite”, säger Agneta Axelsson.
Hon tror att det främst är okunskap som ligger bakom missarna, och hoppas att det tydligare regelverket ska råda bot på detta.
Det nya regelverket gäller för alla bygg- och anläggningsprojekt, oavsett storlek, komplexitet eller risknivå. Paragraferna gäller alltså oavsett om det handlar om ett gigantiskt infrastrukturprojekt som löper över flera år, eller om det är en vattenläcka som ska avhjälpas en mulen tisdagseftermiddag.
– Byggherren, det kan till exempel handla om ett kommunalt bolag, ska se till att markförhållandena görs kända och beskriva var de kritiska punkterna finns, så att det går att gräva på ett säkert sätt när en vattenledning går sönder, kommenterar Agneta Axelsson.
Arbetsmiljöverket betonar alltså vikten av att fokusera på arbetsmiljöriskerna redan när byggherren gör sin upphandling och när konsulten projekterar.
Byggherren, som har det övergripande arbetsmiljöansvaret, ska se till att en arbetsmiljöplan med åtgärder tas fram, och ska främja säkerhet från ax till limpa.
Projektörerna, och den utsedda arbetsmiljösamordnaren Bas-P, har ett ansvar för att förebygga arbetsmiljörisker, till exempel genom att ha koll på var ledningarna finns, hur marken ser ut, vilka metoder som är säkra, i vilken ordning arbetet bör utföras, med mera.
När projektet sedan ska genomföras tar en arbetsmiljösamordnare för utförandeskedet, Bas-U, emot byggherrens arbetsmiljöplan och ”bygger på” den med information som hämtas från entreprenörer och andra som ska arbeta med projektet.
– Bas-U ska samordna säkerheten, följa upp planen och kontrollera att den följs, förklarar Agneta Axelsson.
Det råder en del förvirring kring vad en Bas-U faktiskt är. Agneta Axelsson förklarar att en Bas-U oftast är en juridisk person, det vill säga ett företag eller en organisation.
Det företaget ska tillsätta resurser och se till att en person, en av deras anställda, arbetar som ”handläggare”, och det är denna handläggare som ska utföra de uppgifter som åligger Bas-U.
Det behöver alltså inte alltid vara en platschef som också är handläggare Bas-U men det kan vara det. Byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå avgör, förtydligar Agneta Axelsson.
– Den juridiska personen som är Bas-U förfogar över handläggare som alltså blir den arbetstagare som samordnar byggarbetsmiljön. Man talar därför om ”handläggare Bas-P” eller ”handläggare Bas-U”.
Det övergripande arbetsmiljöansvaret på en byggarbetsplats åligger alltså byggherren. Det innebär dock inte att entreprenören och andra involverade företag kan luta sig tillbaka.
– Entreprenörerna ska bli introducerade på arbetsplatsen av handläggare Bas-U och få klartecken för start av sitt arbete. Entreprenörerna ska därför beskriva vilka arbetsmiljörisker de har, vilka risker som kräver samordning och vilka risker de kan utsätta andra för, säger Agneta Axelsson.
Hon förklarar att detta framgår i kapitel 5 om byggnads- och anläggningsarbete i föreskriften 2023:13, ”Vissa typer av arbete”, och betonar att alla berörda arbetsgivare dessutom har ett arbetsmiljöansvar för sina anställda.
– Alla måste göra en egen arbetsmiljöplanering, det vill säga undersökning, riskbedömning och vidta åtgärder för alla uppdrag.
Vi tror att många inte kände till vad som faktiskt krävs.
Beroende på vilken roll man har är det olika föreskrifter som gäller. Om en grävmaskinist bara har rollen som entreprenör så omfattas han eller hon inte av den nya föreskriften 2023:3.För entreprenören är det i stället kapitel 5, byggnads och anläggningsarbete, i föreskrift 2023:13 som gäller.
Agneta Axelsson noterar dock att om entreprenören också har rollen som till exempel Bas-U, gäller också den nya föreskriften.
I föreskrifterna tydliggörs bland annat att entreprenörer som arbetar självständigt för en privatperson normalt sett övertar arbetsmiljöansvaret, som annars vilar på byggherrens axlar, något entreprenören ska klargöra för övriga inblandade aktörer. Där anges också hur entreprenören kan och bör hantera detta ansvar.
– Det är egentligen inga nyheter, men vi har förtydligat det och vi tror att många inte kände till vad som faktiskt krävs, kommenterar Agneta Axelsson
Det finns en del nyheter i regelverket, till exempel får både byggherren och Bas-U ett nytt och tydligt krav på sig.
– Båda måste stoppa farligt arbete omedelbart, alternativt förändra det så att det inte längre är farligt, säger Agneta Axelsson.
Hon lyfter också fram vikten av en tydlig rollfördelning. Ett bygge är ofta ett myller av folk och företag. Det kan därför vara lätt att tänka att ”någon annan” ska ha ögonen på skaft och slå larm om eventuella risker.
Enligt Agneta Axelsson är detta inget bra argument för att vara passiv.
Arbetsmiljöansvaret vilar på många axlar
Byggherren/beställaren har det övergripande arbetsmiljöansvaret på en byggarbetsplats.
Företagen som arbetar på bygget har också ett ansvar, varje arbetsgivare ansvarar för sina anställdas arbetsmiljö.
Även projektörerna och byggarbetsmiljösamordnarna (Bas-P och Bas-U) har ett arbetsmiljöansvar.
I de fall en privatperson är beställare får entreprenören normalt ta på sig arbetsmiljöansvaret.
Arbetsmiljöverket noterar att det är speciellt för bygg- och anläggningsbranschen att byggherren enligt arbetsmiljölagen har ett utökat arbetsmiljöansvar, det finns inga motsvarigheter till det i andra branscher.
Källa: Arbetsmiljöverket
– Alla har ett ansvar, det är dock jätteviktigt att också utse kompetenta och erfarna personer som kan leda arbetet, och se till att alla vet vem som har ansvar för vad.
När det till exempel gäller säkerheten i ett schakt ser många grävmaskinisten, som kanske är inhyrd på timme, som den som ska ”säga till” eller avbryta om något inte fungerar.
Man vet ofta inte riktigt vem som har ansvaret.
– Det behöver kommuniceras och göras tydligt om det ansvaret ska ligga på grävmaskinisten, eftersom ”spadgubbarnas” arbetsgivare – som kanske inte ens är på plats – är ytterst ansvarig för deras arbetsmiljö, konstaterar Agneta Axelsson.
Hon ser en potentiell fara i att det är så många inblandade, åtminstone om tydlig ansvarsfördelning saknas.
– Man vet ofta inte riktigt vem som har ansvaret – är det arbetsledaren, som kanske har många projektet på gång, anläggningsarbetarna i gropen, projektören på sitt kontor, grävmaskinisten som kom till projektet igår, Bas-U eller någon annan? Detta vill vi styra upp med de nya tydligare reglerna.
Alla vill förstås ha en säkrare arbetsplats. Men kommer de nya reglerna att innebära att projekten tar längre tid och blir dyrare?
– Jag tror faktiskt inte det, säger Agneta Axelsson.
– Tvärtom kommer god planering i ett tidigt skede leda till att man vinner tid, säkerhet och även kvalitet. Dessutom blir det ju en katastrof varje gång en olycka sker, förutom skada eller i värsta fall ond bråd död blir det ju också stopp i produktionen. Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet.
Byggarbetsmiljösamordnare
Inför varje byggprojekt måste byggherren/beställaren utse två lämpliga byggarbetsmiljösamordnare; en för planering och projektering (Bas-P) och en för utförandet av arbetet (Bas-U).
Bas-P ska samordna arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid planeringen och projekteringen så att de tar hänsyn till varandras lösningar och därmed förebygger arbetsmiljörisker under både byggskedet och bruksskedet. Det kan till exempel handla om att olika arbetsmoment inte ska ske samtidigt eller på samma plats.
Bas-U träder in i utförandeskedet, med uppgift att planera arbetsmiljöarbetet och samordna olika entreprenörers arbeten så att parterna inte skapar risker för varandra.
Bas-U ska bland annat samla in uppgifter om olika risker som kan uppstå, och se till att arbetsmiljön vägs in till exempel vid tidsplaneringen, metodval och när olika arbeten planeras.
Bas-U ska också se till att alla på arbetsplatsen har tillgång till arbetsmiljöplanen, anpassa den vid behov och hålla den uppdaterad.
Bas-U ska dessutom organisera skyddsarbetet, se till att det finns rätt skyddsanordningar (till exempel barriärer vid schakter), och skyddsregler.
Bas-U ska också kontrollera att entreprenörerna följer arbetsmiljöreglerna och arbetsmiljöplanen, att tekniska anordningar är besiktade och att till exempel förare har den kompetens och de tillstånd som krävs.
I uppdraget ingår också att inrätta personalutrymmen, toaletter och duschar.
Källa: Arbetsmiljöverket