Vad krävs för att Sverige ska bli ledande?
Av I nyheten skriver forskarna att Sverige har en gynnsam startposition när spelplanen läggs för den europeiska batteriförsörjningen. Anläggningar för cellproduktion, återvinning, elmotortillverkning och testning befinner sig i olika stadier av byggfas eller drift. Det är över 100 miljarder kronor som investeras i detta.
Den globala marknaden för batteriproduktionsanläggningar tror man kommer omsätta 250 miljarder euro från 2023. Den andelen är idag i EU på fyra procent – men omkring 50 anläggningar kan vara i drift 2030 i Europa.
– För att vi ska få till en industri i Sverige behöver vi alla delar i en värdekedja. Alla råmaterial behöver inte komma från Sverige, men alla länkar måste finnas för att vi ska få ut produkter, säger Claes Winzell, forsknings- och affärsutvecklare på RISE, i nyheten
Alla delar i en värdekedja – råmaterial, förädlade batterimaterial, battericeller – kommer ingå i en global marknad med in- och utflöden av produkter.
– Det är industriföretagen som är huvudaktörerna. Sedan ska vi i akademin, politiken och statsmakten hjälpa till på olika sätt.
Maciej Wysocki är projektledare på RISE och säger att det offentliga behövs finnas med som finansiär för att riskavlasta med lån eller säkerhetsåtagande. Som exempel lyfter de Stena Recycling ABs anläggning i Halmstad som stöttas med 70 miljoner kronor av Energimyndigheten.
– Sverige behöver en nationell koordinering i sådana här frågor. Det bubblar här och var men det finns ingen nationell handlingsplan, säger Maciej Wysocki.
Vad händer om ingen tar på sig ledartröjan?
– Möjligheten att växa organiskt finns säkert kvar men det kommer att ta längre tid. Och vi kommer att komma sämre ut. Det är nu tillväxten sker för de kommande 5-10 åren. Kan man ta marknadsandelar på en växande marknad så tenderar det att locka till sig ännu fler investeringar, säger Claes Winzell.
Han tillägger:
– Politiken kan hjälpa till med snabbheten, säger Claes Winzell och nämner bland annat underlättande av tillståndsprocesser för gruvdrift och satsning på testbäddar.
Kina och Sydkorea är i dag dominerande på batterimarknaden. USA och EU genomför nu investeringar för att teknikmässigt hinna ikapp. I två rapporter har det även lags fram förslag hur Sveriges konkurrenskraft kan smörjas i den europeiska batterivärdekedjan. Båda rapporter säger samma, satsa på utbildning, satsa på styrkorna.
– I dag är det brist på kompetens i nästan hela världen förutom i Asien. Både USA och Europa behöver importera kvalificerad arbetskraft, säger Claes Winzell.
Enligt expertgruppen EBA behöver 800 000 människor i Europa utbildas eller omskola sig till 2025 för att möta batteriindustrins efterfrågan. Behovet finns både i näringsliv och offentlig sektor. Såväl specialist- som systemkunskaper blir viktiga.
Även hållbarhetsaspekten måste vara med i planen. Tillväxten av batterier kommer vara enorm och därför behövs så kallade sekundärströmmar av återvunnet material. Utan dem blir det ingen cirkularitet menar forskarna.
EU:s kommande batteriförordning talar om att mellan 70 och 95 procent av metallerna ska återvinnas 2030.
– Det är inte superakut idag men om 5-10 år så kommer det att dimpa ner en massa uttjänta batterier på våra återvinningsstationer, säger Maciej Wysocki.